Förutom alla Brad-Pittare, mångmiljonärer som redan äger och bor i takvåningar i San Francisco med 30 centimeters kukar och IQ 200 på detta forum...
Hade ni åkt på Västindienresor och safariäventyr om jobbet, vardagen och arbetsschemat hade följt med er än vart ni åker? Hade ni längtat även om arbetsschemat och tex era patienter på sjukhusen hade "följt med" på resorna?
När ni landar på tex Bahamas så är ett 8-timmars pass i kassan på ICA eller att stå upp på Ur & Penn det första ni måste göra, eller som högsta avdelningschef på Sundsvalls bilskrot gå upp 06.45 för att hinna till jobbet. 40 timmars arbetsvecka oavsett semestermål...

Hade ni fortsatt ändå längtat till Söderhavet och Västindien? Hade ni åkt trots detta, eller hade era drömmar om semestrar i så fall bleknat? Hade ni fortfarande längtat till solstolarna under parasollerna på Kanarieöarna...
Vilken är egentligen anledningen till att ni åker ni på semestrar? Är det till eller ifrån något ni åker?

Bägge delar för att svara på sista frågan.

Med samma lön så tror jag många hade accepterat det.

Men visst jag hade ju inte viljat jobba i typ ett smälteri som ligger nära ekvatorn, varmt jobb plus varmt väder nej tack, been there done that.

Semester är ett ord som omfattar många olika saker, varav ledighet är en. Att jobba på semestern är egentligen ett oxymoron, även om vissa människor tror att det ger status.

Men semester kan ju i och för sig även handla om miljöombyte så det finns säkert folk som hellre skulle vilja gå och bada på en kritvit strand med azurblått vatten efter jobbet på Ica, istället för att hasa sig hem i snöslask och slå på Idol.

Jag är mer förundrad över folk som är kategoriskt negativ till att resa och ”semestra” än de som ”älskar att semestra”, eftersom det måste krävas en extremt tråkig och begränsad inställning att hellre göra samma sak och se samma saker på samma plats dag efter dag, än att åka till olika platser och uppleva visuell, kulturell och sensorisk stimulans.

Enligt common sense borde det vara en självklarhet att något på tillräckligt goda grunder måste vara objektivt bättre dit man reser än hur det är hemma, eller där man är. Eller ett specifikt syfte, en uppgift att få avklarad, utförd eller gjord.
Att det är 30 grader jämfört med tex 10 grader kan inte värt besväret att åka så långt som till Västindien, och uppenbarligen inte när luftkonditionering är det första folk skriker efter att de bara måste ha i sina bungalows.

När ska det gå upp för folk att de är lurade av retuscheringar och marknadsföring i resekataloger och pressens skriverier om hur fantastiskt allting och superbilligt är "där borta". Nej, det är varken mer fantastiskt eller billigare än att stanna hemma och köpa samma Gucci-glasögon på Tradera.

De tror att upplevelserna kommer att bli fantastiska, också spolar de dessa inbillningar framför sig varje dag, timme och tom varje minut.
"Bara vi når bergkammen" så kommer allting bli bra.... Därefter, "bara vi når dalen" så kommer allting bli bra, mycket bättre än här.
Stranden på andra sidan ön har blåare vatten, så vi hyr en bil och kör dit... Då blir det minsann helt annat...
Staden "där borta" på kartan är bättre än denna vi kom till, eller platsen enligt resemagasinet på youtube.... "Helt annan arkitektur" så därför kommer allting vara roligare och bättre i staden tio mil söderut istället för här vi är nu...
Folk lever för fan i en ständigt pågående illusion. I en optisk imaginär myt. Vakna för helvete! Mogna.

Jag arbetar hellre hemifrån än på kontoret och jag arbetar hellre i fritidshuset än hemma. Så svaret på frågan är ja, jag skulle kunna tänka mig att arbeta på ett ställe som jag skulle kunna tänka mig semestra på. Har även gjort det några gånger då sambon kunnat ta ledigt några dagar men jag inte kunnat, en förlängd weekend där jag jobbar torsdag och fredag medan sambon är ledig och kan göra det hon tycker är roligt men som jag gärna kan avstå från. Sedan har man kvällarna och helgen till att göra gemensamma saker.

Om du säger det så får jag väl anta att det en ärligt analyserat sanning för just dig just nu.
Det är i alla fall 10 mil till Åre från Östersund, en dryg timme med bil. Några timmar längre från Stockholm och Mälardalen till Sälenfjällen.
'
Säg att det verkligen är skidor man är intresserad av (hur det kan vara nöje om man skär bort folks tro och naivitet) men säg ändå att skidor som är Jippi och wow!
Hur motiverar man då en resa till Alperna eller än mer befängt till Colorado för att köra snowboard?

Hur motiverar man att åka till Turkiet för att äta falafel när det falaflar finns i varje stad.... En mil utanför stan en kväll eller helg i husvagn för att slippa trafiken, visst, men i övrigt så beror samtliga resefantasier folk går runt med på fantasifoster som de flitigt låter sig luras av och bygger upp.

Ungefär på liknande sätt som att miljardären måste tjäna en miljon kr till för att inte känna sig fattig i relation till de han relaterar sig till,
trots att han redan har precis allt som hans naturliga behov kräver. Miljardären inbillar sig att tio miljoner kr till kommer göra skillnad men i verkligheten såklart ingen alls. Bara status, karriärism, kukmätning och luftslott alltsamman.
Mänskligheten är det mest patetiska djuret av alla. Värre än tom myran som kämpar för sin sketna myrstack.

Självklart. Det finns ingen vettig människa som på riktigt föredrar fyra grader, kall blåst och duggregn framför 24 grader, palmer och sommarklädda damer. Allt annat lika så hade 90% hellre flyttat till ett land med varmare klimat än Sverige.

Detta gäller vid torr luft och fysisk passivitet.

Nu är jag ingen idrottsutövande men även jag förstår att det finns bättre och sämre ställen att utöva sin idrott på även om flera ställen tillåter det. Sedan vet jag inte vad du har för preferenser men för mig är det mer än mat som avgör vad jag åker.

Jag tillbringar helt enkelt min tid på det just då bästa stället jag kan givet omständigheterna, gör inte du?

Självfallet hade man tagit detta scenario. har redan kört jobb utomlands på detta vis.
Du kommer fortfarande vilja vara ledig och kanske åka på semester även om resemålet kanske ändras.
Men varför inte ha ett bättre klimat om man kan, än att slita på i kylan och mörkret som vi har på vinterhalvåret?

Alla dagar i veckan. Tänk att vakna upp kl 06. Ta ett dopp i poolen, promenera en sväng med hunden. Käka frukost, jobba hemifrån. Ut med hunden en sväng kl 12. Jobba till kl 16. Ta bilen till en park, det är 25 grader och solen skiner. Avsluta kvällen med att sitta ute i balkongen med solnedgång och läsa en bok. Alla dagar i veckan hade jag tagit det här!! Folk sitter ute och njuter av livet. Inte minus 5 och snö. Ej folk som är rädda för att hälsa på varandra osv.

Om förutsättningarna var detsamma så hade jag inte tvekat en sekund. Idag är det den 14 mars och det är kallt och slaskigt ute, att byta bort det här miserabla klimatet mot sol och värme skulle göra gott för själen.