Senegal

Söder om Kaolack finns gravmonument i sten som vittnar om en högkultur under det första århundradet e.Kr. Från 300-talet till 1500-talet tillhörde Senegals inland olika mäktiga västafrikanska riken såsom Ghanariket, Maliriket, Songhairiket och olika småriken. Under 800-talet och 900-talet fanns i kustlandet ett fulanirike som införde Islam i området. På 1300-talet frigjorde sig ett wolofrike sig från Maliriket och bestod i olika former fram till 1600-talet.

År 1445 kom portugiserna till området och slog sig ner på ön Gorée utanför Dakar. Något senare anlände även nederländare till området. För att kunna konkurrera med portugiserna grundade fransmännen 1659 handelsstationen Saint-Louis på en ö vid Senegalflodens utlopp. Mellan 1758 och 1815 var de franska besittningarna i landet flera gånger i britternas händer.

1815 erkändes Senegal som en fransk koloni vid Wienkongressen. Under 1850-talet började fransmännen utvidga sin kontroll i området så att det även skulle infatta inlandet. Detta möttes delvis av väpnat motstånd av lokala och religiösa ledare. 1857 grundades Dakar som snart växte sig förbi den dåvarande huvudstaden Saint-Louis. 1895 blev Dakar säte för generalguvenören över alla Frankrikes besittningar i västafrika. Samtidigt blev Senegal en del av Franska Västafrika. Dakar var under kolonialtiden den viktigaste hamnen för transport av slavar till Amerika. På ön Gorée som ligger cirka 20 minuter från Dakar finns resterna av de boenden som hyste slavar under kolonialtiden. Gorée var sista utposten för de slavar som skickades till USA, Kuba och Sydamerika.

1958 fick Senegal självstyre och bildade 1959, tillsammans med Franska Sudan, Malifederationen. Malifederationen blev självständigt från Frankrike 1960. Federationen upplöstes senare samma år, och då blev Senegal en helt självständig stat.

1982 bildade Senegal och Gambia konfederationen Senegambia, men integrationen av de två länderna blev aldrig genomförd och unionen upplöstes 1989. Senegal har dock fortfarnade stort inflytande över det mindre grannlandet. Trots fredssamtal strider en separatistgrupp i södra delen av landet, kallad Casamance, sporadiskt mot regeringstrupper sedan 1982.

Relaterade länkar

• Senegal - där sanden blir till guld (Aftonbladet)
  
• Senegal: Natur, kultur och fina stränder (Expressen)
  
• Den kvällen dansade vi i nya rastaflätor (Aftonbladet)
  

Visum

Resevarning utfärdad

UD 2011-04-28

Med anledning av säkerhetsläget avråder Utrikesdepartementet tills vidare från icke nödvändiga resor till regionen Casamance i Senegal. Ingen avrådan gäller för området väster om Ziguinchor om resan företas via huvudvägar till turistorter längs kusten.
Ursprungligt beslut om avrådan togs den 25 mars 2010. Avrådan gäller tills vidare.

Läs mer på ambassaden i Senegals hemsida