Mongoliet

I början av 1200-talet erövrade mongolerna under Djingis khan och hans efterföljare stora delar av Centralasien, Persien och Kina. Mongolväldet var under sin blomstringstid världens största imperium någonsin, och inget rike har sedan dess slagit det i landområden eller befolkningsmängd. Det var dock relativt kortlivat som stormakt och splittrades snabbt.

I den officiella kinesiska historieskrivningen beskrivs det mongoliska väldet som att en kinesiska minoritet grep makten i Kina, och sedan utvidgade det kinesiska väldet. Perioden för det mongoliska väldet uppfattas därför i Kina som en kinesisk storhetstid, då Kina sträckte sig från Asien till Europa, snarare än som en tid av kinesisk politisk underkastelse under mongolerna.

Mongoliet blev kinesiskt på 1600-talet men återfick sin självständighet i samband med den kinesiska revolutionen år 1911. Kineserna gick återigen in i landet år 1919, men de drevs ut av tsartrogna ryska styrkor 1921. Dessa drevs i sin tur ut av mongoliska kommunister understödda av den sovjetiska Röda armén samma år. En mongolisk kommunistisk folkrepublik utropades 1924. Vänskapsavtal mellan Mongoliet och Sovjetunionen underskrevs år 1936 och de redan existerade nära banden formaliserades. Under lång tid hade Sovjetunionen ett avgörande inflytande över landet och Mongoliet följde Sovjet i splittringen mellan den ryska och den kinesiska kommunismen runt år 1960. Då Kalla kriget började nå sitt slut upprättades dock diplomatiska förbindelser först med Kina 1986 och 1987 även med USA.

Under 1990-talet ledde diplomatiska förhandlingar mellan Folkrepubliken Kina och Ryssland till en överenskommelse om att Ryssland skulle dra tillbaka samtliga sina trupper från Mongoliet.

I samband med större öppenhet i Sovjetunionen under slutet av 1980-talet och efter omfattande demonstrationer av den mongoliska oppositionen i slutet av 1989 gick Mongoliets kommunistparti år 1990 med på att tillåta konkurrerande partier, och 1992 infördes en demokratisk grundlag. I valen samma år vann kommunistpartiet (nu med namnet Mongoliska folkets revolutionära parti, MFRP) en jordskredsseger. Oppositionen, Demokratiska partiet, vann parlamentsvalet 1996, men efter fyra år av korruption, instabilitet och missväxt (en svår torka sommaren 1999 följdes av den kallaste vintern på 30 år) segrade MFRP i parlamentsvalet år 2000 där partiet fick hela 95 procent av mandaten i parlamentet.

Mongoliets ekonomi är centrerat runt jordbruk och gruvdrift. Större delen av befolkningen försörjer sig genom att hålla sig med boskap (kor, får, getter, hästar och kameler). Många av landets industrier lades ner efter Sovjetunionens fall, dock inte gruvindustrin som producerar petroleum, kol och koppar. En viktig exportprodukt är också kashmir-ull. Även turism är en viktigare inkomstkälla, till exempel i form av sportfiske av amurgädda och harr då många vattendrag inte fiskas eftersom invånarna ofta inte äter fisk.

Mongoliet genomgår sedan Sovjets fall en förändring från planekonomi till marknadsekonomi men reformerna går långsamt. Landet är sedan 1997 medlem i Världshandelsorganisationen (WTO).

Relaterade länkar

• Rid i Djingis Khans fotspår (Aftonbladet)
  
• Visit Mongolia
  
• Official Tourism Website of Mongolia
  
• The Mongolian Tourism Association
  

Visum