Irak

Det var i slutet av den så kallade Uruk-perioden (omkring 3200 f.Kr.) som Mesopotamien, genom utvecklandet av kilskrift, trädde in i den historiska tidseran. Från och med denna tid kan den historiska utvecklingen följas genom skriftliga källor. Under större delen av 2000-talet f.Kr. dominerade sumererna landet språkligt, politiskt och kulturellt, men sedan kom babylonierna och assyrierna att styra utvecklingen i Mesopotamien. År 539 f.Kr. blev Mesopotamien en provins till Persien, sedan en del av det kortvariga Alexandrinska väldet. År 312 f.Kr. kom området att hamna under det seleukidiska imperiet. Efter en period under vilken Rom och Parthien dominerade Mesopotamien, tog araberna år 656 e.Kr. landet i besittning, och 762 flyttades kalifatet till den nya staden Bagdad (nära forntida Babylon). Denna stad förblev, undantaget den period som följde på dess förstörelse av mongolerna, den arabiska världens centrum tills det att den införlivades i Osmanska riket år 1534.

Det nuvarande Irak var fram till 1918 formellt en del av det osmanska riket och bestod av de tre osmanska vilâyeten (provinserna) Bagdad, Basra och Mosul. Eftersom det osmanska riket deltog i första världskriget på centralmakternas sida kom det under kriget att stegvis ockuperas av britterna. Vid fredskonferensen i Paris 1919 beslöts det att Irak skulle bli ett brittiskt mandat enligt artikel 22 i Nationernas förbunds stadgar. Detta beslut fastställdes sedan vid konferensen i San Remo 1920. Namnet Irak kom från Irak Arabi eller Irak el-Arabi ("arabiska Irak"), vilket var namnet på det osmanska landskap som omfattade vilajetet Basra och södra delen av vilajetet Bagdad.

Staten Irak upprättades som en monarki under brittiskt mandat, och 1932 blev landet självständigt, om än som en brittisk lydstat. År 1958 störtades monarkin och ersattes med en republik, vilket också ledde till att landets kung Faisal II mördades samtidigt som landet slet sig loss från de brittiska kopplingarna.

Baathpartiet fick 1968 kontroll över landet och inledde en Sovjet-vänlig politik, riktad mot Israel och Västmakterna. Saddam Husseins maktövertagande 1979 stöddes av USA och efter detta utvecklades en diktatur präglad av övergrepp gentemot all opposition, inte minst den kurdiska peshmerga-milisen. År 1980 gick Irak till attack på grannlandet Iran vilket ledde till det blodiga Iran-Irak-kriget fram till 1988, där Irak även använde stridsgaser mot iranska soldater och civila.

Efter kriget hade Irak stora skulder och Saddam Hussein beordrade 1989 ockupation av det rika grannlandet Kuwait 1990, vilket utlöste Kuwaitkriget. Motiven till kriget var dels en konflikt om en oljekälla dels att Kuwait hade styckats bort från Irak efter kolonialtiden. Därefter var Irak isolerat och utsatt för hårda internationella sanktioner till våren 2003, då USA och Storbritannien, i strid mot gällande folkrätt och FN-beslut, invaderade Irak militärt . Den 13 december 2003 greps Saddam Hussein.

Efter att ha haft regeringsmakten i landet från den 21 april 2003 (med Iraks styrande råd som rådgivande från den 13 juli) överlämnade USA-alliansen den formella makten till en irakisk interimsregering (tillsatt av den amerikanska civiladministrationen) den 28 juni 2004; den senare kunde dock inte fatta långsiktiga beslut, eftersom den bara skulle sitta fram till valet, som var planerat att hållas 2 januari 2005 men istället hölls den 30 januari 2005. Den hade inte heller befälet över de 000 utländska soldater som var kvar i enlighet med en FN-resolution. Även val under ockupation strider mot gällande folkrätt.

Efter parlamentsvalet den 30 januari 2005 tillträdde en irakisk övergångsregering den 3 maj 2005. Den första permanenta regeringen tillträdde den 20 maj 2006.

FN uppgav i februari 2008 att fyra miljoner människor i Irak behöver hjälp med att få mat. 40 procent av Iraks 27 miljoner invånare saknar tillgång till rent vatten. I december 2007 rapporterade UNOCHA (UN Office for the Coordination of Humanitarian Affairs) att ett av fyra irakiska barn under fem år är kroniskt undernärt.

Flera av UNESCO:s kulturvärldsarv finns på irakiskt område, däribland fornstaden Babylon (Babil), staden Ur, befästningsstaden Hatra och Assyriens forna huvudstad Qal'at Sherqat (Ashur). Dessa togs med på listan över hotade minnesmärken år 2003 i samband med USA:s invasion.

Relaterade länkar

• Stort intresse för resor till Irak (Sveriges Radio)
  
• Res till Irak! (Transnational Foundation for Peace and Future Research)
  
• Iraq eyes future tourism (USA Today)
  
• Welcome to Iraq (Atlastours)
  

Visum

Resevarning utfärdad

UD 2011-04-28

Med anledning av säkerhetsläget avråder Utrikesdepartementet tillsvidare från icke nödvändiga resor till Irak. UD avråder inte från resor till provinserna Dohuk, Erbil och Suleimaniye.
Med anledning av säkerhetsläget kan ambassaden i praktiken inte ge någon konsulär service till de svenska medborgare som trots avrådan reser till och vistas i Irak. Detta gäller hela Irak, det vill säga även för de tre ovannämnda provinserna.
Ursprungligt beslut om avrådan togs den 24 januari 2005. Avrådan gäller tills vidare.


Läs mer om avrådan på Sveriges ambassad i Bagdads webbplats