Longyearbyen

Longyearbyen grundades 1906 av John Munroe Longyear, en amerikansk affärsman från Boston. Tanken var att hans bolag Arctic Coal Company skulle bryta kol på platsen; företaget sålde dock 1916 verksamheten och bebyggelsen till det norska företaget Store Norske Spitsbergen Kulkompani A/S. År 1943 förstördes staden helt av tyskarna, för att återuppbyggas efter andra världskrigets slut.

I dag är den största delen av kolbrytningsverksamheten lokaliserad till Svea, sex mil söder om Longyearbyen. Store Norske Spitsbergen Kulkompani A/S eller Store Norske, är den störste arbetsgivaren på Svalbard. Under de sista årtiondena har dock gruvbranchen blivit mindre dominerade medan turistnäringen tillsammans med forskning och utbildning spelar en allt större roll.

Trots sin ringa storlek har Longyearbyen god infrastruktur. Flygplatsen Svalbard lufthavn, Longyear har dagliga avgångar till Tromsø, Oslo och Murmansk. Det är världens nordligaste reguljära flygplats. Eftersom det finns få vägar på Svalbard, flygs det flera gånger i veckan interna flygningar till Svea, Barentsburg och världens nordligaste bosättning Ny-Ålesund. Det finns också båttrafik på sommaren. Dessa är de nordligaste platser det går att resa reguljärt till i världen.

Dagstidningen Svalbardposten ges ut i Longyearbyen varje vecka. Det är världens nordligaste tidning.

Relaterade länkar

• Longyearbyen.net
  
• Longyearbyen Pictures