Min bror har aldrig varit något av ett resefreak. Det har med åren lett till en hel del debatter innan vi som familj gett oss ut i världen. Nu är det så att min moster med kusin flyttat till Tanzania och bott där nått år och vi (familjen) bestämde oss för att åka och hälsa på! Men brorsan klagade redan när det började pratas om, dock var det ingen stor grej. Men nu när biljetterna är betalda, hotell på Zanzibar bokat allt färdigt för avfärd blir det liv här hemma. Han säger att ju mer han tänker på det blir han stressad av att veta att han ska dit. Han påstår att han mår illa av tanken på att åka dit.
Innan alla börjar skriva massa saker om bortskämd ir liknande så kan ju strykas att min stakars bror som blivit född i en resegalen familj aldrig uppskattat att vara utomlands utan trivs bäst hemma.
Hans ”huvud” argument är att han blir "äcklad" av afrika (får inge svar varför), han vill/eller kan inte förklara det säger han! Jag får fram att det bland annat beror på att som han påstår det "vi kommer ju ha folk som får betalt för att vakta oss". Så jag och farsan misstänker att han kanske är rädd, men vi vet inte säkert. Det låter inte helt som han. Han har inte gjort några andra planer för denna period än (tre veckor). Han säger att om det varit en vecka (som många tidigare gånger) hade det varit genomlidligt, vilket i sin tur får "att han är rädd" argumentet att sjunka i huvudskäl till denna resevägran.
Detta är juh kanske ett riktigt skumt I-lands problem, men vore snällt om ni hjälpte mig att komma på bra argument/lockelser att komma med då jag ska försöka övertala honom (han är vuxen nu). Vore skit trist om han inte följde med.