Det är (naturligtvis) vanligare med olyckor där borta men inget man ska/behöver gå runt och noja över. Vägarna är sämmre, bussarna är sämmre.
Det där om bussarna behöver inte alltid vara sant. Överlag när man åker långfärdsbussar i sydamerika (som i stort sett är enda alternativet då det knappt finns någon järnväg alls) så finns det 3 varianter.
Dom gamla utslitna bussarna som lokalbefolkingen åker med. Och sedan cama och semi-cama. Dom senare varianterna kostar mer men kan vara värt de extra kronorna. Då går sätena ofta att fälla, ibland får man mat ombord (flygvärdinnor som kommer med mat och dricka) och då det behövs finns beväpnade vakter ombord.
Men då vägarna ofta är i dåligt skick och snirklar sig fram kan även korta avstånd ta ganska lång tid. Att åka buss i 20-24 timmar är inget ovanligt. Ibland finns det toa ombord och ibland är den trasig. Bussen brukar enligt mig stanna oregelbundet för kisse paus och sedan ge sig av lika oregelbundet igen.
Folket är snälla och trevliga men lite lustiga. Ju mer spanska man pratar dessto bättre, men jag tog mig runt Syd Amerika med ett ordföråd på 30 ord
Frun din ska nog komma hem säker.