Tjenare. Jag har sedan länge tänkt röra mig bort från Sverige och nu är tiden snart inne då jag har ett bra läge nu till 2012.

Men jag har lite svårt för att bestämma mig. Så som jag har uppfattat dessa länder (genom internet och lite folk som studerat) är följande:

Japan:
+ Enkelt uttal (Relativt?)
+ Tecken är lite som bokstäver (http://www.japanese-symbols.org/japanese-alphabet)
+ Modernt land
- Blanding mellan de olika teckenuppsättningarna
- Dyrt att bo
- När man väl är klar är det svårt att komma tillbaka (Pga invandringspolitiken)
- Japan är lite för sig själva. Inte jätteanvändbart språk utanför Japan

Kina:
+ Billigt
+ Stort (Många talare + internationellt stort?)
+ Verkar vara framtidssäkert då Kina blir bättre och bättre
+ Jobb verkar enkelt att hitta. (Engelsk lärare generellt. Programmerare söks mycket på jobsdb.com)
+ Meningsuppbyggnaden kan vara primitiv (Läste en jämförelse med "babyspråk")
- Uttal, 4 olika tonläge (?).
- Måste lära sig många tecken.
"-" "Sämre land" .. Mycket föroreningar och fattigdom. "Måste vara rik" säger en kines jag känner.

Korea:
+ Coolt språk (ser ut lite som cropcircles)
+ Väldigt logiskt alfabet/teckenskrift
- Inte så användbart. Jag har inte sett koreanska någonstans knappt.
- Extremt mycket ord för samma saker (7 ord för "gul" osv)
+- Billigt?

Detta är alltså min uppfattning efter lite research. Tycker ni som kan mer detta stämmer? Tillägg?

skulle lägga till:
japanska:
- krånglig grammatik
- svårare kanji (traditionella jämfört med förenklade för fastlandskina)
och ja uttalet är väldigt enkelt

kinesiska:
skulle inte säga att jobb är enkelt att hitta förutom kanske engelsklärare, men nog betydligt enklare än japan.
uttalet är svårt, jävligt mycket svårare än japanska och det handlar inte bara om tonerna, dock är grammatiken enklare.

Har också haft dessa tankar ett tag. Det land som lockar mest är utan tvekan japan. Men samtidigt är japanska inte ett språk som känns direkt konkurrenskraftigt (jag kan ha fel, rätta mig!), särskilt inte i jämförelse med kinesiska.

Det är där skon klämmer för mig, att det känns som ett "nördigt val" att läsa japanska, medan kinesiska är ett klokt val som skulle ge mig som nyutexaminerad akadamiker en nyttig spetskompetens. Helst vill jag inte plugga på en språkskola, utan på universitet. Men att åka som free-mover student är ju riktigt jävla dyrt...

Ni som har läst japanska och kommit tillbaka till sverige, vad säger era vänner, arbetsgivare m.fl om ert val att läsa japanska?

Menar du alla "sch" / "ch" / "shiii" ljud? Tounge-twisters dvs.

Japan har enligt mig snäppet vassare kultur än kina.

jo c,s,z,q,ch,sh,zh osv

Att välja språk efter dess tekniska egenheter avseende t ex grammatik eller uttal anser jag vara att totalt fokusera på fel saker. Vilket språk du än väljer kommer du klara av att lära dig det acceptabelt om du är motiverad.

Om du nu ska göra en stor satsning och lära dig ett fjärran språk så välj språk efter vilket språk du tror dig ha mest nytta av, och vilket språk du känner mest glädje i att kunna.

Generellt uttryckt är det nog få argument som talar emot att kinesiskan har det bredaste användningsområdet och är framtidsspråket av dessa. Har du inga speciella "personliga" kopplingar till något av språken utan bara vill välja det som överlag tillför mest i din kompetensmatris så anser jag valet enkelt. Dvs välj kinesiska.

Mvh

Jag har själv pluggat japanska sen 2005 och har även på senare tid börjat plugga kinesiska och vad gäller svårigheten i att lära sig respektive språk så går det väl på ett ut ungefär. Det hjälpte förstås att kunna en massa tecken reda innan man började läsa kinesiska.

Innan jag började läsa kinesiska och bara kunde japanska och pratade med företag på mitt universitets arbetsmarknadsdagar så var intresset för japanskatalande rätt så svagt medan rätt så många letade efter folk som kunde kinesiska. Deras förklaring var att det inte var särskilt lätt att etablera sig som utländskt företag i Japan medan Kina hade ett större sug efter utländska företag.

Jag tror inte att det är några större problem att få jobb i Japan men det känns just nu som att det är lite större sug i den kinesiska tillväxten.

Jag är själv glad att jag lärde mig japanska men skulle någon fråga mig idag vad jag rekommenderar till någon som bara är sugen på ett asiatiskt språk så skulle jag säga kinesiska utan tvekan. Har du däremot något du föredrar kulturellt så tycker jag att du ska gå efter det. Det är stor skillnad i många kulturella aspekter i Kina och Japan och jag har känt mig mer hemma i Japan än i Kina.

Korea har jag ingen aning om

De flesta här i tråden talar ju så varmt om Japan, så då kan väl jag passa på och träda in och berätta att jag personligen känt mig mer hemma i Kina än i Japan. Det är så otroligt välskött och ordningssamt i Japan till överdriven nivå och jag tycker faktiskt att det ibland kan verka mer fritt i Kina. Kina känns mycket mer internationellt medan Japan är som sin egna lilla planet "avstängd" från omvärlden.

Det är väl antagligen även det som lockar mest med Japan, att man vill hamna så långt borta från "grådaskiga deprimerande skit-Sverige"som möjligt (själv älskar jag Sverige dock). Jag tror säkerligen man kan få bra jobb om man lär sig grym japanska, för det behövs ju alltid folk från utlandet för att få ekonomin att gå ihop. Problemet är väl att Japan har alldeles för hårda regler för att släppa in utlänningar, medan Kina pumpar in expat efter expat som på löpande band.

Kulturmässigt påminner ju Japan, Korea och Kina om varandra väldigt mycket - särskilt det traditionella som härstammar från Kina allt som allt. Sedan finns det ju massvis med kulturskillnader som skiljer de åt, men i grund och botten är asiaterna i denna region rätt så identiska. Visst, visst, de äter olika typer av mat, har olika klädstil, olika politiska uppfattningar, olika syn på vett och etikett, ser lite olika ut osv, men jag kan inte undgå att lägga märke till vissa likheter: som barnsligheten i vuxen ålder till exempel.

Det ska bli så underbart skönt när 00-generationen växer upp och knappt en jävel kommer att bry sig om Japan längre utan alla kommer bara vara fokuserade på Kina.

utan att dessvarre svara direkt pa TS ursprungliga fraga mer an att saga att valj det du sjalv tycker skulle vara kul, som du ar intresserad av eller som du tror dig ha anvandning for i framtiden, sa skulle jag anda vilja kommentera vad jonipoon delvis skriver. jag ar inte pa nagot satt en expert pa kina, inte ens en glad amator inom omradet. det kan mycket val vara att kina har en mycket liberal immigrationspolitik, men att japan skulle ha harda regler for arbetstillstand ar inte pa nagot satt sant. japan har faktiskt ganska liberala regler. forenklat sett sa det anda som kravs r att du har en universitetsexamen och ett foretag som ar villigt att sponsa dig.

Jag har lärt mig koreanska, enbart för att min mamma är koreanska.. men har dessutom släktingar i korea etc.. De känns nästan som de kan vara de enklaste asiatiska språket att lära sig, grammatiken e enkel, uttalen är väldigt enkla om man jämför med de extrema kinesiska uttalen. Sen å andra sidan snackas de ju bara koreanska i korea om man nu då inte stöter på nån korean lite här å där,