OBS OBS MODERATORER!! Har lagt tråden under "Resor - allmänt" för att jag inte hittade det gamla bögforumet och för att jag tror att jag får bäst gensvar här!
Det är så att jag börjat tröttna rätt mycket på Sverige. Framförallt skär det sig med mitt hemland när det gäller
klimatet, inte ens på somamren kommer temperaturen upp i det som jag tycker är skönt särskilt ofta (25 - 35 grader). Dessutom har jag väldigt svårt att tycka om kylan och mörkret på hösten och vintern (undantaget jul- och nyårsafton då
. Så jag har väldigt svårt att se en framtid i Norden, bara med vädret i åtanke.
Nummer 2 till att jag skulle vilja ta mig härifrån är att svenskar, generellt, är väldigt blyga och slutna av sig. Det finns absolut dem som inte är det, men som regel har vi svenskar ett väldigt lustigt förhållande till varandra såvida vi inte har träffats innan. Det var lite natt och dag att åka från Chicago O'Hare nu i somras, för att senare landa på Köpenhamn Kastrup. På O'Hare var det väldigt mycket ögonkontakt, leenden, konversationer trots att man inte kände varandra och jag kände att jag var en människa, bland människor. Några timmar senare på Kastrup undveks ögonkontakt, leenden besvarades inte och folk värjde sig även för att säga artighetsfraser som "ursäkta", "förlåt" eller whatnot.
Det är inte riktigt jag, tyvärr. Jag är väl en känslomänniska och just där och då kände jag mig mer som ett objekt, än en människa. Det är inte det enda exemplet då jag tycker att vi svenskar / nordbor borde ta för oss lite mer och släppa lös... men jag tycker just det exemplet är talande.
I alla fall, den sista anledningen till att jag skulle vilja röra på påkarna är att jag är
homosexuell (22-årig kille), och då är till och med nordens största städer, Köpenhamn och Stockholm, små. Jag har varit och festat både i Stockholm och Köpenhamn och det intrycket jag får är att det är lite samma klientel som kommer och går på de 2-3 nattklubbar det finns för homosexuella i Stockholm resp. Köpenhamn. Jag vill ha valmöjligheter!
Rom är en stad som jag funderar mycket på. Jag har bara varit där en gång, men den gången blev jag kär. Vart man än vänder blicken finns det väldigt mycket historia, snygga italienare (faller lätt för sydeuropéer / latinos) och tonvis av modebutiker. Dock är Italien inte lika tolerant vad gäller bögar som Sverige, så trots att Rom är mer än dubbelt så stort som Stockholm verkar det bara finnas ungefär samma utbud av klubbar / barer som hemma. Det är ju såklart en nackdel, men det finns lite praktiska fördelar med Rom också. Det är inte jättesvårt att ta sig dit från Sverige, som svensk medborgare har jag rätt att vara i Italien hur länge jag vill (fri rörlighet über alles!) och det är lätt(are) för mig att fortsätta min masterutbildning i Italien.
Los Angeles är det andra alternativet. Jag har aldrig varit i just L.A., men jag har varit i USA 2 gånger, och jag gillar det där landet ju mer jag besöker det. Amerikaner är väldigt sociala och öppna av sig, och rent personlighetsmässigt så är jag lätt mer amerikan än svensk. Jag har inga problem att smälta in där, varesig kulturellt eller socialt. Dessutom är ju L.A. en vansinnigt stor stad (inkl. förorter 15 miljoner människor) med ett varmt klimat - och det bor väldigt många mexikaner / latinos där! USA är också ett hyfsat tolerant land och det finns ett väldigt stort utbud av bögklubbar. Nackdelarna är att det inte precis ligger runt knuten och att man inte tar sig dit eller hem särskilt lätt, det är svårare att stanna längre tider i USA samt att det blir lite praktiska problem med utbildningen i och med att bachelor / master i USA inte exakt motsvarar de svenska.
Men jag är lite kluven över vad jag ska välja, det finns lite fördelar och nackdelar med båda alternativen. Det är ingen brådska med beslutet för jag behöver inte ha bestämt mig om några månader, men jag vill gärna att beslutet ska mogna fram och att prata om det är ju en väg att komma dit. Så ni får jättegärna kommentera det jag har skrivit här... ge lite feedback på vad man kan tänka på om ni själva varit i min situation eller så.
Man tackar för att ni tog er tid! :-)