Har ni några exempel på skräckresor som ni varit med om ??
T.ex krånglande flygplan , luftgropar , äckliga hotell , otäcka djur , med mera , med mera !!!

Hehe, det här e en av mina värsta reseupplevelser hittills, utspelade sig i Grekland för ett par år sedan. Jag och polaren skulle på en nattbuss från Thessaloniki till Igomenitsa i norra fastlandet. Normalt tar den resan 8-10 timmar och går över en bergskedja på grekiska kallad djävulsbergen...

Så, glada i hågen över att på nytt vara ute på vägen efter en tids softande i en av Europas vackraste städer slänger vi oss upp på den här bussen vid tio-tiden på kvällen kanske. En timme eller två glider förbi innan vi börjar klättringen uppåt och vid det laget har polaren somnat och jag sitter och gluttar lojt på landskapet då det lyses upp av månskenet och gatlamporna. En tanke har dock hunnit infinna sig; kör inte den här chauffören väldigt fort?

Plötsligt är vi nu en bit upp, vägen har gått från motorväg till motorled till smal ringlande bergsväg. Problemet är att hastigheten varmed vi färdas snarare har ÖKAT än minskat, något som man som svensk automatiskt förväntar sig att den borde då vi så att säga har hur-du-kör-bil-säkert-journalen inpräntade i oss redan vid födseln... Men icke. Nu är vi i Grekland. I Grekland är allt tvärtom! Här finns inga borden. Ju galnare desto bättre. I Grekland på sommaren dör över tretti pers i trafiken. Varje Helg! Gulp.

Nå, vägen upp till toppen av bergen går i alla fall hyfsat, det är ju trots allt uppför och en busslast har sina begränsningar. Då och då tycker jag mig dock känna hur halva vänstra hjulen hänger utanför kanten då staket på många ställen blivit nerkörda och aldrig uppförda igen och jag blickar oroligt ner i de mörka 500-meters djupen. Shit asså. Hoppas det här går vägen. Ahh! Busschauffören gör halt. Femton minuter gormar han. Beundra utsikten!

Väl av har man precis hunnit tömma halva blåsan och dra tre bloss på ciggen så gormar han igen; ELLA; ELLA! Nu kör vi! här kan vi inte stå! Vi lommar på igen och nu e polaren också vaken. Jag förklarar sakligt för honom att vi är i händerna på en komplett galning och efter tre minuter inser han allvaret. Nu går det nerför! Och det går fort, fortare, fortast! Jävlar säger polarn! Jag har en liter skotsk i väskan - nu åker den fram. Jag behöver nåt starkt om jag ska klara det här. Själv säger jag knappt ett ord då min kropp är spänd som en pianotråd och jag är på väg ut ur takluckan...

Vi har nu många mil ner till Igomenitsa vid havet. Var hundrade meter kommer en "blind corner". Vägen gör en krök runt berget och du ser inte ett piss. Min gissning är att chauffören vid dessa ställen bromsade ner till ca 100 km/h - jag skojar inte! Han hängde sig på tutan o slet i ratten så däcken tjöt - ve den sate som kommer från andra hållet! Och när jag o polarn fått i oss halva röret (det gick rätt fort) kom försvarsmekanismen som ett brev på posten. Vi började garva! Jävlar vad vi garvade åt hela situationen och vi såg oss omkring och såg trettio sovande greker som inte märkte nångting, eller inte brydde sig? I alla fall sista timmen satt vi bara fulla och garvade och höll i oss, bad till herren och tänkte "kommer vi ur det här kommer vi ur allt".

En röst mullrar i högtalern "Igomenitsa"! Framme! Jag har inte sovit en blund och slänger ett öga på klockan. Fyra på morgonen! vi skulle inte vara framme förän typ sju enligt tabellen. På ben vingliga som en rådjurskalvs kravlar vi ut ur bussen o hämtar ryggorna. Då hör vi en exhalterad grek stå och snacka med galningen som fört oss hit. Greken trycker hans hand och skriker; Bravo! Bravo! Schumacher!!! och pekar intensivt mot armbandsuret... och därmed lommar vi två blonda ynglingar vidare ut i natten på väg mot...

MVH Frasse.

Jag och min flickvän skulle växla vår sista 100$ sedel dagen innan vi skulle åka tillbaks till La Paz, bolivia. Växlingen blir inte av och snubben lyckas växla vår 100$ sedel mot en 1$ sedel utan att vi märker det (dom ser likadana ut).
Vi har precis pengar till en direktbuss till La Paz och vi lämnar Lima den kvällen. Denna resa kommer ta oss 52h, 20h mer än planerat.
Nu kommer det värsta, precis innan Bolivianska gränsen i en skitliten kall håla så kör bussen ifrån oss, med vår packning, pass osv.
Vi hade lite dollar och peruanska soles (kanske 2$ sammanlagt).
Vi lyckas hitta en minibuss som kör ifatt bussen i nästa by. Lyckligvis så stod bussen där, men alltså dom 30 minuterna av ovisshet var några av de värsta och längsta minuterna i mitt liv.

Och svenska ambassaden hjälper er inte ett skit, så ni vet.

Jag, min bästa polare och min storebror på magaluf för nåt år sedan,
Första kvällen på resan. Vi anländer till hotellet, får oss en drink och sen in på rummet, slänger våra saker där dom ska vara tar en dusch och värmer upp med att dela på en flaska tequila & ett par bärs.
Allt är party party.. Efter ett tag när det börjar bli dags att ta en taxi ner till stan har bror däckat .
Men vi låter honom sova och åker ner ändå...

Festar loss och super i nårra timmar, rätt många faktiskt.. klockan är sent på natten, morgonen när vi börjar ge oss. Trötta som vi är och inte orkar gå och leta en taxi sätter vi oss på en vägkant och väntar på att det ska dyka upp en bil. Timmen är sen och det mesta har bommat igen, folk har lämnat gatorna...

Så där sitter vi alltså vid vägen i en korsning, två avdankade svenskar och väntar på en taxi, ett par steg bakom oss står ett gäng på kanske 6, 7 st engelska jävla fotbolls idioter. Efter ett tag börjar dom ropa lite och vara allmänt dryga, vi ignorerar dom och sitter kvar, (vi sitter med ryggen mot dom) Rätt var det är smäller det till och det singlar ut tusentals glas flisor på gatan framför oss, det tar inte mer än hundradelar innnan jag förstår vad som hänt, att min polare fick en flaska i huvet, han reser sig och lutar sig fram av smärtan och fattar antagligen ännu mindre än mig. Engelsmännen tycker det är skitkul och jag vänder mig om, men hinner inte mer än vända mig för att få en flaska över ansiktet. Den flaska gick däremot inte sönder vilket antagligen va både bra och dåligt, det bra är att jag inte skar ansiktet alls, det dåliga är det hade antagligen inte gjort lika ont om den pajjat.

Polaren står fortfarande lite halvt borta av smällen, men det tar nog inte mer än en sekund innan jag säger spring! och vi är iväg som två kaniner med hundarna i hälarna, ingen aning om var vi är påväg, och minst 2 av dom bakom.. Vi vände oss inte om och tittade direkt. Polaren tappade sin ena Superstar dojja men det hindrade oss inte för en sekund utan fortsatte springa, så kommer vi till en stor jävla mur i en gränd, precis som på en amerikansk rulle va? =) Men lyckas följa muren runt den och kommer ut på en annan gata, där jag drar ner på hastigheten och inser att dom är borta. Polaren dock fortsätter springa som om han glömt hur man stannar, och vi tappar bort varandra för ett par minuter.

Som sagt hade det mesta bommat igen för morgonen. Men polaren som blödde rätt häftigt från huvudet lyckades ta sig till en något lugnare liten pub och fick hjälp direkt, och vi stötte på varandra igen. På puben fick dom dit en taxi och vi fick skjuts till en liten läkar mottagning där dom plockade bort glas flisorna ur huvet på honom, de flesta iaf.

Till slut kom vi hem till hotellet igen. Där gick vi mot vårt rum. Så hör vi hur min bror gormar tillsammans med grannarna o säger att det är fest.... Tror ni vi va sugna på att fortsätta festen? Nej, vi la oss.. och togg en rejäl sovmorgon. Dagen efter va de något roligare, polarens vita linne va blodigt som fan, han saknade en sko, och hade ett häftigt sår i huvet, jag hade magalufs fetaste läpp, blå och jävlig.
Men resten av resan va jävligt kul och partyfylld.

Vi va övertygade om att om dom hann ikapp oss när vi sprang hade dom haft ihjäl oss utan att någon ens märkte det.

I efterhand fick vi från bekanta höra att den gatan vi hade suttit på är ingen gata man bör gå ensam genom på natten. Men men, varje dag lär man sig något nytt!

kommer ihåg när jag var i marocko och några svarttaxi negrer sa att jag gick på kokain och skulle polisanmäla mig om jag inte betalade överpris för resan, i helvete tyckte jag.

Var i Thailand för några veckor sen, råkade ut för en en incident likande den chaos77 råkade ut för.. nämligen överkaxiga engelsmän som kastade flaskor och skit. Vi mutade 4 polismän med 500:- som sedan spöade skiten ur dem. Såg dem dagen efter, dom såg ut som BB-Linda efter läppoperationen.

jaha och nu blev det nåt drygt.. men skitsamma =)

Firade nyår på Kho Phan Ngan i Thailand.Tappade bort kompisen på natten.Skulle med båten till Kho Samui kl 11.30 dagen efter.Drog mig hemåt vid 04.00.När jag vaknade var kompisen inte tebax.Han dök inte upp vid båten heller.Nu började jag bli nervös,men jag var tvungen att dra.Hade ju en flygbiljett från Samui till Phuket i näven.ena ägaren fick ta med hans rygga tebax till bunglowen i fall kompisen skulle dyka upp.
Ska kanske säga att detta var 1:a gången i hela mitt liv jag var utomlands.Var alltså inte så inne på det där med att resa.
Kom tebax till Phuket och var nu rejält nervig.Vad fan har hänt?Mailade honom och allt som jag kom på..hade skrivit upp på en lapp vart jag skulle bo.Jag somande rätt tidigt den kvällen.Vaknade och gick till Ving kontoret och frågade vad jag skulle göra.Fick lite hjälp och där sa dom att om han missat båten så ligger han 1 dygn efter mig i resandet.Lite lättad gick jag ner till stranden och brände mig lite mer..Efter en skön dusch vid 18.00 så lade mig spritt näck på sängen.Då hör jag hur en nyckel rasslar i låset.Då ser jag en liten thailändska och bakom står min kompis.

Han hade festat till 09.00 på morgonen och skulle bara vila någon timme,sen hade han vaknat 18.00.
Jäklar vad glad jag var när jag såg honom...Sen stack vi ut och festade som tusan!Men det är en annan historia.