Av nämnda länder har jag bara varit i Tjeckien, engelska funkar utmärkt i Prags centrala delar, dvs. på hotell, restauranger talar de engelska. Även på små budgethotell i förorterna förstår de. Även ryska som jag gillar gick att göra sig förstådd på. Tanten som sålde biljetter till t-banan på centralstationen talade ryska utan att rynka på näsan, 1968 är bortglömt och pragborna spottar inte längre på ryssarna.
Alltså servicepersonal pratar engelska. Att fråga nån slumpmässigt utvald Prag-Svensson i förorten om vägen på engelska är inte lika lätt. Har man läst ryska, så lär man sig snabbt tjeckiska fraser som kan vara bra att kunna om man rör sig utanför turiststråken.
Ungern har jag inte besökt, men jag kan tänka mig att de har svårare för engelskan där, dels pga att ungerska är finno uguriskt, dvs mycket avlägset lingvistiskt samt att Ungern och Budapest inte tar emot lika många utländska turister jämfört med Prag. Kan föreställa mig att en ungrare som talar engelska anses vara mycket beläst, lite som en svensk som talar flytande franska möjligen.
Överlag tror Svensson att engelska är ett gångbart internationellt språk bara för att vi nordbor har lätt
för att lära oss det. Det räcker med att ta färjan över till Puttgarden för att snart inse engelskans begränsade användning i kontinentaleuropa.
På gatan i Stockholm kan du fråga en gatsopare om vägen på engelska. Alla taxiförare kan skjuta in några engelskaglosor i konversationen. Dock har Stockholms taxiförarkår förändrats de senaste åren. Många av dagens droskförare lyssnar till namnen Mohammed eller Ibrahim nuförtiden, vilket innebär engelskans ställning i denna yrkeskår har försvagats.