Roppongi är ett fascinerande kapitel på många sätt och förtjänar lite historia:
USA ockuperade Japan från 1945 till 1952 och högkvarteret för den amerikanska ockupationsmakten låg i Roppongi, ungefär där höghuset Midtown ligger nu. I Roppongi fann man därför under dessa år framför allt amerikanska soldater och japanska prostituerade. Man förbjöd prostitution 1956 men lagstiftningen har en hel del hål samtidigt som polisen inte gör speciellt mycket för att se till att lagstiftningen åtföljd, vilket gör att prostitutionen även idag är mycket omfattande om än inte lika synlig som i vissa andra asiatiska länder.
Denna bakgrund med många utländska män och många japanska unga kvinnor har till viss del levt kvar. Språkförbistringen i Japan är _lite_ mindre problematisk i Roppongi, där de affärsverksamma japanerna givetvis försöker lära sig någorlunda god engelska för att kunna attrahera de många utländska kunderna.
Idag ser man inte så många amerikanska GIs, även om de förekommer när de kommer in från de sex närliggande amerikanska baserna på permis, utan man ser istället de många utlänningar som dels arbetar på de relativt många ambassaderna i området (däribland den svenska) och dels arbetar på de större utländska finansiella företagen som har sina stora kontor här. Man stöter dock inte längre på några prostituerade på gatan (det kan hända, men det är mycket sällan); idag måste man ofta känna till vilka etablissemang som erbjuder den sortens tjänster, ofta maskerade till "vanliga" massagesalonger, och de flesta inrättningar riktar sig inte alls till utlänningar. Istället är det vanliga tjejer som antingen bara är ute för en oskyldig kvälls nöjen eller så är de i stadsdelen för att ragga utländsk kille.
Jag kan förstå charmen med en stadsdel där man faktiskt kan göra sig någotsånär förstådd på engelska, speciellt i början innan man börjat lära sig språket, men när man har bott här ett tag så känns Roppongi nästan overkligt. Det känns inte som "riktiga" Japan. Det räcker med att bara åka någon station bort, till Ebisu t ex, för att märka att inga stora mörkhyade män arbetar som inkastare, eller att det faktiskt är övervägande japaner på gator och krogar.
Det jobbigaste med Roppongi är att man måste se upp med var man går in någonstans. Alla ställen med inkastare är olika typer av barer eller klubbar där man med automatik får en dam bredvid sig som häller upp alkohol i glasen. Att hälla upp spriten och hålla gästen sällskap med lite lätt konversation är hennes arbete och hennes lön måste du givetvis vara med och betala. OM du skulle gå in på ett sådant ställe, kolla då genast om du hittar någon prislista någonstans, på bordet eller på någon vägg. Ser du inga priser någonstans så kan räkningen sluta på vansinniga belopp. En kompis, som aldrig varit här förr, glömde vad jag hade sagt (då han blev förtjust i några söta ryskor som tyckte att väl både vodka och champagne vore trevligt). Han fick en nota på 21,000 kr..
Ett sentida fenomen som dykt upp några gånger är barer som ser till att du får i dig mer än alkohol, dvs dopade drinkar. En bekants bekant vaknade upp kl tre PÅ EFTERMIDDAGEN i en port i Roppongi - utan plånbok.
Med andra ord, Tokyo är en av världens säkraste städer, men Roppongi kan vara lurigt om man inte är på sin vakt. Jag rekommenderar krogar och pubar som ser "normala" ut och har en väl synlig prislista.