Jag har cyklat genom Saharaöknen två gånger och som sagt är de vanligaste rutterna asfalterade. Atlantrutten hela vägen förutom i ingenmanslandet mellan Västsahara och Mauretanien.
Den andra vägen jag tog Egypten - Sudan är också mest asfalterad. Fast man måste ta båt över Nassersjön. Den tidigare fruktade sträckan mellan Wadi Halfa (där man går av båten) och Dongola är asfalterad sen kanske fyra - fem år tillbaka. Jag cyklade den 2007 och är glad att jag hann göra det innan asfalten. :-)
Hoggarrutten från Algeriet till Niger är också mest asfalterad - men det fattas fortfarande långa bitar i mitten. Stängd för turister nu för tiden.
De andra är nog klassiska sandvägar, men vet inget om dem. (nu snackar vi rutterna från Algeriet - Mali och Libyen - Chad osv. Områden som väldigt få västerlänningar sett.
Vägen till Timbuktu är grus, men sand är inget större problem. Tvättbrädan är dock det.
Det hade blåst sand över vägen längs atlantrutten, men det var drivor i 50 cm klassen. De blir troligen bortstädade per maskin eller per hand...
Och som sagt består Sahara mer av sten än av sand.