Någon här som gift sig med en amerikanska (av kärlek) och numera bor i USA permanent och som skulle kunna tänka sig att berätta lite om hur det gick till och hur länge det tog innan du blev amerikansk medborgare?

Anledningen till min fråga är att jag länge gått i tankar att flytta till USA då jag älskar landet och dess kultur. Åker dit på semester två gånger per år.

Vill inte fejka ett förhållande och giftermål som många gör för att få ett green card utan jag vill träffa en amerikanska som jag älskar och kan ha ett seriöst liv och förhållande med där borta.

Har träffat lite kvinnor när jag varit där på semester men det har aldrig riktigt klickat så jag hoppas att det gör det någon gång, men man vet aldrig.

Inte jag, men en i min familj. Han fick 2-årigt visum till och börja med - som han också får arbeta där med. Varje gång han behöver förnya visumet så reser han till Sverige eftersom det måste skötas från ambassaden här. Nu minns jag inte hur länge man måste ha bott/arbetat där men efter x år så kan man ansöka om att få bli amerikansk medborgare. Mer komplicerat än så är det väl egentligen inte.

Jepp

Vi flyttar den här till ett lämpligare forum.

Relationer och samlevnad: allmänt --> Long Stay: långtidsvistelser
/Moderator

Har ett par sanna vanner.

Bada ar val gifta i typ 5 ar nu och det tog ett tag innan de ens fick visum till att bo dar,
det gick igenom dock och de lever dar nu, men de ar inte medborgare.

Aven om du hade velat gifta dig for visum tycks du inte forsta hur svart det ar, men nagot som ar annu svarare ar att balansera ett forhallande dar ens visum enbart baseras pa hur bra man behandlar sin fru. Hon kan ju skicka hem dig nar du vill, sa mycket for karlek liksom.

Det ar en ovisshet som ar ovard att leva i.

Skaffa ett jobb som sponsar visum, eller fortsatt semestra, flyga fram o tillbaka, frilansa, eller nagot.

Nu är jag förvisso kvinna och är gift med en amerikan, inte amerikanska, men samma sak annars.

Var inte helt överlycklig i tanken att flytta till USA när jag och gubben började långdistansdejta för några år sedan, men det skulle varit mycket svårare för honom att flytta än för mig (han hade mycket mer att förlora), så till slut blev det jag som fick ansöka om visum och sälja allt jag ägde förutom det jag kunde trycka ner i tre resväskor.

Måste säga att trots all flytt- och immigrationsrelaterad stress så kändes det otroligt befriande att flytta från den enda plats jag bott på i hela mitt 30-åriga liv. Har inte ångrat det en sekund ens. Är dock inte medborgare än och vet inte om jag någonsin kommer/vill bli det heller, vi får väl se om jag får tummarna ur den dagen jag har rätt att ansöka.

Hittar du kvinnan du vill gifta dig med i USA så kör på, du kommer säkerligen att trivas med ditt val.