Jag märkte mig själv att på senaste tiden när jag åkte på tåget tittade jag aldrig vem som satt bredvid mig. Jag gör inte någon ögonkontakt med människor runt om mig. Jag kollade just min telefon eller läste en bok. Är detta konstigt? I mitt hemland brukar vi hälsa lite och prata med varandra på tåget. Vad är resande etikett på SJ?

i sverige behöver man lyckligtvis inte prata med folk bara för man åker tåg utan man kan istället bli lämnad ifred och läsa en bok eller dylikt.

väldigt skönt!

Skulle säga att det finns två sorters etikett.

Dels den som gäller om man åker i en så kallad "tyst vagn/tyst avdelning". Då bör mobilen vara avstängd eller på ljudlöst, och man bör visa hänsyn mot andra . Vill man exempelvis kunna lyssna på musik, så bör man använda hörlurar. Gärna på rimlig ljudnivå, och att ha hörlurar som inte "läcker" ljud.

Dels den etikett som gäller när man åker i en vanlig tågvagn. Men även här bör man undvika att störa andra resenärer.

Men nej, man uppfattas inte som konstig om man kollar sin telefon, läser en bok eller liknande. Här brukar man bara prata med folk som man känner på tåget, man brukar inte ta kontakt med främlingar för att prata med dem.

Själv brukar jag, framförallt vid längre resor, göra en nickning som hälsning till den som sitter bredvid speciellt om jag/denne sitter med lurar i öronen när en av oss kommer.
Sedan kan det givetvis ibland bytas några ord men det sker mest som artighetsfraser om den innerst behöver be den ytterst flytta sig för att uppsöka bistron/toaletten.

Sitter man i tyst avdelning/kupé håller man givetvis tyst, har mobilen av såväl beträffande ljud som vibration och ser till att ha sin eventuella musik/podd i lurarna på sådan volym att inget hörs ens till den som sitter bredvid.

Enda gången det verkligen blir samtal är när det är rejäla förseningar av någon anledning...

Jag kör även jag med en vänlig nick eller bara ett kort 'hej' vid längre resor. Men vid typ korta resor med pendeln eller med tåg så är det i princip tystnad som gäller. Känns som de flesta vill vara i fred på morgonen eller kvällen till och från jobbet. Antingen så försöker de vila eller jobba/läsa. Men av någon anledning vill jag inte sätta mig vid någon som sitter själv vid ett två-säte utan att fråga. Känner mig som ett dumt fån när de sitter där med sina hörlurar och inte hör frågan 🙂
Och jag får verkligen hålla med om det sista. Det finns inget som för människor närmare och startar samtal som när något går åt skogen 🙂

Ja, vid pendel/kortare resor sägs sällan något alls främst för att man i dessa lägen inte behöver. En pendeltågsresa tar ju sällan mer än 30-40 min och då finns ingen anledning att lära känna den bredvid...

Beträffande att sätta sig bredvid någon på ett tvåsäte beror det för min del på om tåget är knökat så det är enda chansen att få sitta då sätter jag mig så.

Jag tror att anledningen till att man konverserar mer när något går fel är nåt inbyggt att man kan behöva varandra när det inte går som planerat och därför vill bygga någon form av relation, det kanske i just tågfallet handlar om lättheten i att dela taxi vidare om tåget inte fortsätter, att dela med sig av sin "matsäck" etc...