(allmänna tankar kring ämnet)
Nu har jag ju en bit kvar till pensionen för egen del, men när man ser hur mörkret faller redan tidigt på eftermiddagen och sommaren är 8 månader bort då jublar man ju inte precis.
Jag tänker att ännu värre är det för den som är i pensionsåldern, allt blir ju kämpigare när man blir äldre och ingenting blir bättre. Det är svårt att tänka sig att samhällsklimatet är bättre i Sverige om 5, 10, 15 eller 20 år - snarare blir det väl tvärtom.

(mer konkret diskussionsunderlag)
Har ni gått i pensionstankar? Är det bara tankar än så länge eller har ni börjat planera för det, det är ju bra om man är ute i god tid. Pengar sparade. Kanske har ni börjat plugga språk. Kikat lite på boende. Räknat på hur mycket det skulle kosta etc. Vilka länder funderar ni på?

(fler reflektioner och frågeställningar)
Jag blir lite överraskad över hur få kända svenskar jag kan komma på som flyttat utomlands för gott, dom har ju ofta pengar så det räcker och blir över och kan ju i princip bosätta sig precis vart som helst på hela jordklotet, ändå väljer dom att stanna kvar i Sverige - även vinterhalvåret. Är verkligen slutsatsen att Sverige är världens bästa land, den korrekta? Eller varför flyttar dom inte?

Läste att Sean Connery dog på Bahamas, inbillar mig att han vid 90 års ålder hade det bättre där än om han bott kvar i Skottland. Ändå finns det mig veterligen inte en enda svensk kändis som bosatt sig på Bahamas. Varför väljer dom ett sämre liv istället för ett bättre?

Dom kallar oss mods - Bahamas

https://www.youtube.com/watch?v=qEJSbejRRmg

"ta din gamla cigarett och cykla till Bahamas för fan asså!"

Borta bra men hemma bäst !

Det bor åtskilliga svenskar på Bahamas, finns till och med en klubb just för svenskar där.

"Man vet vad man har, men inte vad man får" kanske är en del av svaret.

Och ju äldre man blir desto jobbigare blir förändringar. Krämporna ökar och medicineringarna; hur gör man med det? Och barnbarnen?

Nytt språk? Jobbigt på gamla dar. Och tänk också på att väldigt många svenska pensionärer inte har det så gott ställt ekonomiskt.

Och att själsligt ha rotat sig på en plats är ett hinder i sig.

Det är med andra ord en hög tröskel som blir högre för varje år.

Och med det sagt: Jag skulle inte tveka en sekund att dra härifrån om tillfället dyker upp och jag kan få ihop det ekonomiskt. Portugal skulle nog vara det land jag skulle rikta in mig på först.

Jag har inte planerat min pension i detalj, men däremot sen några år tillbaka börjat spara hysat kraftigt för pensionen. Sen om man får ta ut sin tjänstepension den dagen man blir gammal nog eller ej är väl ett kapitel i sig, men vi lämnar den diskussionen till andra trådar



Familjen är värd väldigt mycket, och personligen spenderar jag hellre min tid med min dotter än reser utomlands idag. Och då är jag bara 34. Blir väl ännu bättre när man har vuxna barn och dom får barnbarn kan jag tänka mig. Utöver det så har vi nästa poäng och det är att svenska kändisar egentligen inte tjänar så jäkla bra. Och sen sparar dom antagligen mindre än man kan tro också.

Lillbabs t.ex., som väl ändå får anses vara ett väldigt stort namn när man pratar om svenska kändisar, hade en förmögenhet på 6 miljoner kronor när allt var summerat. Det får man inte ens ett hus i Stockholm för. En hyfsad del av dom pengarna låg säkert låsta i huset hon hade i Järvsö också.

En sak till är väl att den äldre generationen inte hade världen tillgänglig som samma sätt som vi som är snäppet yngre haft. För oss har interrailpass, billiga flygresor, internet med information om alla ställen, budgetpriser med mera funnits sen barnsben. För våra föräldrar var resande dyrt som satan, krångligt, inte alla bland dom äldre kan engelska för att inte tala om osäkerheten att åka till länder där charter är allt och allting utanför är outforskat och inte lika turistanpassat.

Pensionen får man väl dessutom inte ta med sig utanför EU, varför många håller sig inom unionen och bosätter sig i t.ex. Portugal. Ett land som tidigare haft väldigt gynnsamma skatteregler där hela tjänstepensionen kunnat tas ut skattefritt över en period på 5 år.

För många handlar det om familjen. Närhet till barn och barnbarn. Möjligheten att få umgås med dem. Hämta barnbarnen på dagis, få lära dem cykla, få vara barnvakt, få läsa sagor.

Barn och barnbarn är bara ytterligare ett skäl till att vilja lämna landet!

Intressant TS. Har till stor del arbetat med bla pensioner. Har precis nu blivit pensionär. Kom nästan exakt som Coronan ramlade över oss. Det är MYCKET viktigt att planera för pensionen.... Det är tur att jag arbetat med pensioner för det är ganska komplicerat även för mig..... Har pension från 6 olika håll.
Att flytta utomlands har naturligtvis varit i mina tankar. Portugal , Thailand...

Några tankar: Har vänner som flyttat till Thailand... En har blivit alkoholiserat. Ett stort problem för utlandsboende. Det är inte billigt att köpa något. Att inte skatta på privat Tjp är något som poppat upp nu. Då måste du helt skriva ut dig från Sverige. Vill man det ? Sjukvårdsförsäkring ? Det måste du ha ! Blir dyrt. Någon sa att man inte kan ta med pensionen utanför EU. Gäller bara garantipensionen. Har du bara den som inkomst är det inte troligt att du har råd att flytta .... någonstans !
Sammanfattning : Börja med att hyra. Du känner snart av vad du känner. Ha en reträtt plats i Sverige. Hemlängtan kan bli tung.

De som har kulor kan ju ha dubbla boenden ! 5 månader i Sverige , resten på annat ställe. Tänk på att det är för varmt i södern sommartid. På grund av klimatförändringarna ser vi snarast en restrend norrut sommartid. Gamla har svårt att klara värmen.

Är där man hamnar när det kokar ner. Att hyra oktober- mars på något varmare ställe är ju en rimlig utgångspunkt ! Nu har dock Coronan gjort mycket omöjlig. Går ju inte ens att resa till tex Thailand nu.