Efter att befunnit mig på vift i världen sedan ungdomen så har jag tröttnat på alla besvär det medför. I teorin är det jättetrevligt att åka till t.ex. Mocambique eller Zambia men i praktiken är alla sådana länder rövhål att befinna sig i.
Detsamma gäller lite mer utvecklade länder. Det är svinaktigt varmt, långt, krångligt och jag vet inte vad man får ut av det objektivt konkret jämfört med närmare liggandes länder såsom t.ex. Polen, Baltikum, Moldavien eller Serbien/Balkan.
Jag har ändå noll intresse för sevärdheter, skidor, berg, värme, sol och bad m.m.

Jag har fastat i nån slags sexuell feber som gör att jag längtar till rasmässigt olika länder. Jag har gula febern men jag vet att det finns lika fina t.ex. moldaviska fnask att kära ner sig i men ändå känner jag ingen längtan till dessa länder.
Vad beror det på och hur ändra man det? Hur gör man för att rikta om reslusten till inom Europa dit vanliga lågprisflygbolag går enkelt och smidigt?

Äääh Zambia är jäkligt coolt!
Om du inte har varit där så rekommenderar jag ett besök.

Moçambique är inget bra och farligt - skit i det

Glöm idén med att idka samlag med köpedamer i Afrika.
HIV/Aids är en utbredd sjukdom och man bör tänka på detta.

Zambia är säkert jäkligt coolt men det är inte äventyr jag söker.

It makes sense att åka till Zambia om du bor i Kapstaden/Sydafrika
Till Mexiko om du bor i USA
Till Sydostasien som Japan, Korean, Kines. Neonljus och sånt bara för sakens skull kan ju också va. Det blir liksom varken bättre eller häftigare p.g.a. neonljus eller giraffer.

Sen när man varit där i Zambia då... Ska man då åka tillbaka med sina minnen ensam.

Som svensk är det inte vettigt att gå över ån för att dricka vatten. Nu är det krig i Ukraina men där har jag varit och om jag hade haft lite mer ro i kroppen så skulle det funkat bra
https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/1/10/Odessa_Langeron.JPG

Jag var dock så orolig och rastlös i själen att jag bara gick i parken 500 meter, sen tillbaka och körde vidare hem.

Vi funkar nog annorlunda, du och jag.
För min del är afrikanska äventyr över vidder som nästan aldrig tar slut otroligt spännande.
Just vad det gäller blinkande neonljus så är jag omättlig.
Korea och Kinesiska storstäder hade varit grymt att få se mer noggrant.

Annars kan jag inte annat än att hålla med om att det finns fantastiska resmål på ganska nära håll.
De baltiska länderna men även Polen är läckert.

Man skulle ha haft mer tid och pengar bara...

Ja troligtvis funkar vi olika men det är inte fel. Om det är att åka [I]ifrån [/I]någonting, ta semester, uppleva! och känna wow! så funkar säkert Antarktis eller Påskön än bättre än Zambia.
Så här ser jag det dock. Man har det så lugnt och bra hemma, men minus just det där nedgångna men ändå fina "fnasket" att förälska sig i.
Om jag då kan hitta henne in en förort till Kishinev i Moldavien (gasspis och två rum i ett sovjetiskt miljonprogram) eller i nån annan mindre stad såsom t.ex. Balti så har ju jag vunnit väldigt mycket på att ha henne nära.
Jag kan då besöka henne när jag vill och vise versa. Jag slipper alla strapatser som äventyr (färggrant retuscherade luftslott i resebroschyrer) och jag får ändå samma "vara" till ett mycket smidigare och enklare vis. Och inte blir det dyrare heller.

Jag tjänar liksom inget på Zambia om Zambia mot förmodan nu inte skulle visa sig vara oerhört mycket bättre än t.ex. Moldavien.
Zambia, Påskön, Nordkorea med flera sådana platser är om man gillar att slita som en "buffel" med allting, bränna ut sig och komma hem som ett vrak ensam som den tragedi man är/har blivit men vill råda bot på.

Det låter som att ditt resande handlar mycket om luder.
För min del har det aldrig jakt på horor varit aktuellt och vi kanske ser uppsidan med resande från olika håll.

Zambia handlar inte om att slita, Afrika är generellt väldigt tillbakalutat och Zambia är inget undantag.
Sitta vid en strand och grilla en kyckling med en kall Mosi Lager i handen är inte att slita buffel.
Inte i min bok i alla fall.

Om man har besökt sämre länder i andra kontinenter lär man sig att älska Europa. Infrastrukturen är ren och fungerar, man slipper oroa sig för maten och allting är organiserat. Dessutom har Europa en massa kultur bevarad vilket man uppskattar när man växer upp och man kan gå på en pub utan att oroa sig för att bli kidnappad på vägen hem.

Det finns ju roliga ställen i Europa om man söker upp dem. Balkanländerna är ju spännande men städer i Sydeuropa kan också vara avkopplande. Länder som Tyskland och Frankrike är ju dyra och trista men det finns roliga människor även där samt mycket historia.

Inom Europa kan man flyga billigt och kan ta en fem-dagars tur till någon stad för att komma ifrån vardagen. Exotiska länder blir ju alltid besvärligare och man måste ju vara där åtminstone två veckor för att få valuta för pengarna. Sen kan man använda mobilen i Europa, slipper jobbiga insekter och allt är bara avkopplande.

Ärligt, efter att rest runt en del, är min åsikt att europa är det bästa som finns att resa runt i, det som är trist är att det är väldigt dyrt att fara runt med bilen, hutlösa priser på bensin, parkering, vägtullar etc. Så det tar död lite på det hela, men om man ser bort från det är det verkligen top notch.