Det har hänt mig flera gånger jag reser mitt "first leg" av min resa i min egen värld, sedan nar jag boardar nästa Leg av resan får jag glada hälsningar från främmande personer. Det är allt från vad roligt att även jag ska åt samma håll, till att de ska till att språkas om väder och vind när jag bara vill slänga upp min väska på hatthylla och fly in i min bubbla med min bok igen.

Händer detta någon annan? Någon igen kännelse? Vad är det som får folk att börja prata med främlingar för att de suttit på samma flight en 30 min tidigare?

Vill förtydliga att det intr handlar om att de rsgfar, bsra såråkas vid som grannar över häcken.

De är väl lika drogade och på gott humör som dig, kan jag tänka mig.

Vad trevligt det låter. Vad är det för typ av människor? Inga svenskar, säger min fördomsfulla sida.

Extroverta som möter introverta, så tragiskt.

Det är blandat nu senast någon man i 70 års åldern med maka. Men även. Varit jämnåriga av båda könen.

Du har väl annorlunda utseende eller beteende, så att folk på den tidigare flighten lägger dig på minnet. Det vore svårt att minnas flera hundra passagerare, så det är förmodligen din karisma eller nåt de minns.

Skulle beskriva mig som rätt vardaglig ich allmänt utseende, lite kortare än genomsnittslängd, normalläge, mörkt hår.

Mörk barbour jacka, keps, axelväska halsduk så inget som direkt sticker ut. .

Fast jag kan ofta uppleva att svenskar helt plötsligt ska bli så jävla klämkäcka bara för att de lämnat landet och stötter ihop med en annan svensk. Sen vet man att om man två månader senare hamnar i samma hiss med dom i sverige kommer personen stå där och tångsmässigt glo på sina telefoner och låtsas om att man aldrig träffats tidigare.

Du glömde nämna att du skelar som fan och har en kroknäsa.

Ja fan, hur kunde jag glömt der...

Men även om jag skulle haft kroknäsa och skelat, vad får människor att bete sig som buddies bara för att man suttit i samma flygplan 90 minuter. Då menar jag just in samma flygplan och inte bredvid varandra,eller på samma rad.