Jag tänker inte göra mig dummare än vad jag är. Jag är fullt medveten om att man med Sörmland syftar på landskapet Södermanland. Men hur jag än amatörmässigt googlar mig fram kan jag inte finna vad "Sörmland" kommer ifrån. Dialektalt från början? Jag ser på Sörmland mer som Eskilstuna med omnejd, de lantligare delarna av Södermanland, medan jag med Södermanland tänker på Stockholm med omnejd, söderöver. Detta misstänker jag dock kan vara helt fel.

Är det någon som vet om det trots den uppenbara likheten (det är samma landskap) finns någon skillnad på Södermanland och Sörmland?

Jag säger Sörmland men skriver Södermanland. Geografiskt tänker jag på samma saker. Dvs, Nyköping i söder, Eskilstuna/Strängnäs i norr.

Nej, "sörmland" är en ren dialektal förkortning av "södermanland". Det nya, relativt sett i alla fall, är att den dialektala formen har trängt in i skriftspråket och många organisationer och företag använder "sörmland" i sitt officiella namn.
Landstinget: http://www.landstinget.sormland.se/Startsida/
Länsstyrelsen är mer traditionell: http://www.lansstyrelsen.se/sodermanland

Det ar som att fraga om det ar nagon skillnad pa [Krischansta] och Kristianstad, Eller [Lester] Square och Leicester Square. Talsprak och skriftsprak.

Kanske användes sör förr i tiden och att söder är det moderna. I Norge kan man nämligen säga sör när man menar söder och det språket har en del utgångna svenska ord i bruk.

Först vad som menas med Sörmland rent geografiskt så är det bara att kolla i en karta. Landskapet Sörmland (eller Södermanland) omfattar Stockholm söder om slussen, Södertörn och sedan som någon sa Eskilstuna, Strängnäs i norr. Nyköping i söder och Vingåker i väster. Länet är något mindre, bl.a. ingår inte Stockholms och Södertörnsdelen.

När det gäller Sörmland eller Södermanland så hävdar jag att Sörmland är den äldre varianten och det som folk som bor där oftast (till 99%) säger i dagligt tal. Jag är själv uppvuxen utanför Nyköping och vi sa aldrig något annat än Sörmland.

Nu för tiden har ju folk börjat tala mer exakt som ord är skrivna. T.ex. så sa vi alltid "skärgårnÅœ" inte "skärgården". Man sa också "dörrnÅœ"inte "dörren" etc. Jag har hört Fredrik Lindström förklara detta med att den framväxande medelklassen har lagt sig till med ett bokstavstroget uttal för att inte framstå som dumma eller obildade. Det handlar helt enkelt om klassbunden osäkerhet när man använder överdrivet bokstavstroget uttal. Jag har också hört att trenden är precis tvärtom i Danmark. Man talar där mer och mer avvikande från hur ett ord stavas.

Bra inlägg Fredrik Lindström gick igenom det på ett roligt sätt när han fanns på tv med det där språkprogrammet.