...är att man träffar så många underbara människor som man efter en tid tillsammans med - ibland dagar, ibland veckor - måste skiljas från, och aldrig mer kommer återse. Jag har upptäckt att ju mer jag reser, ju mer drabbas jag av detta. Och jag lider verkligen av det.
Man försöker hålla kontakten via sms, mail, facebook osv, men till slut rinner det bara ut i sanden. Sen när man sitter och kollar på sina fotografier så undrar man vad dessa underbara människor gör idag. Skräcksceneriet är ju när hjärtat börjar klappa lite extra för en brud.
Bara jag som lider av detta?