På stjärten sitter två kontrollfunktioner. Sidroder och höjdroder. Av dessa är det mest vitala såklart höjdrodret. Sidrodret hjälper dig att flyga vad man kallar "rent". Det hjälper även till om du får ett motorbortfall (framförallt på ett flygplan som drivs av proppellrar) för att du inte ska få för mycket sidoförskjutning av nosen (yaw). Skulle det gå sönder tror jag att du har bra chanser att klara dig ner förutsatt att allt annat fungerar.

Höjdrodret säger ju sig självt, är du utan det kommer du att få mycket svårt att hantera flygplanet. Om vi tar det flygplan jag flyger som exempel, det är s.k. fly-by-wire så när jag drar i spaken går det en elektrisk impuls till en dator som sedan ser till så att en hydraulisk motor rör på höjdrodret. Skulle dessa pumpar (det finns 4 st, två för varje höjdroder, höger och vänster) lägga av finns det ett backupsystem som gör att du med ett lite mindre roder, en trimtab, kan få någotsånär kontroll på flygplanet. I simulatorn har jag testat detta ett par gånger, och det är extremt svårt att få till landingen, men vi kom ner hyfsat ok i alla fall.
Skulle hela höjdroderytan slitas av så är det nog mer tur än skicklighet om du ska överleva. Du kan kontrollera ditt nosläge i höjdled på ett par olika sätt, t.ex. att varier "gasen" fram och tillbaka, men det måste var oerhört svårt.
Det hände en olycka i Sioux City för ganska många år sedan nu, där hela höjdroderfunktionen slogs ut och man fick förlita sig på denna teknik. Man tog sig till en ladningsbana men kraschlandade ordentligt. Dock överlevde mirakulöst nog över hälften av de ombordvarande.

http://www.youtube.com/watch?v=UoCYkU6_vOM

http://en.wikipedia.org/wiki/United_Airlines_Flight_232

I korta drag så var det ett turbinblad från en motor som lossnade och skar av alla tre (!!!) hydrauliska system och man hade därefter bara "gasen" att kontrollera nosläget med.



När man börjar lära sig flyga så flyger man ju mindre enmotoriga flygplan av typ Piper PA-28 eller Cessna 172. Om man skulle flyga sådana plan väldigt ofta så ökar ju sannolikheten att man får ett motorbortfall och därför tränar man på att hitta bra nödlandningsfält för att kunna göra en kontrollerad nödlandning. Det är endast under detta skede man tränar på detta.

När man sedan börjar flyga kommersiella flygplan så menar man att sannolikheten är så liten att båda motorerna ska stanna samtidigt att man inte längre tränar på detta. Det finns såklart procedurer för hur man ska hantera flygplanet i sig under en sådan situation, men för att hitta ett bra nödlandningsfält så får man lita på vad man lärde sig under de första åren av flygskolning.

Nur har det ju för att motsäga allt jag skrev såklart hänt en olycka strax utanför Arlanda där båda motorerna tappade dragkraft i stort sett samtidigt, jag tänker då på Gottröra, men om man läser rapporten angående denna olycka så ser man snabbt att det var mycket som skulle till för att båda motorerna skulle stanna.


EDIT: Glömde frågan om höjd.
Detta beror såklart på en några olika faktorer, de viktigaste är då typ av flygplan och omkringliggande terräng. Startar du från arlanda kan du klara dig på 1-2000' om du har tur men om du startar från någon flygplats i Schweiz/Österrike kan du behöva tiotusentals fot för att klara dig.