Ett exempel på hur det funkar här då. En kinesjäkel med för mycket pengar kom på besök i byn för ett drygt år sedan. Han betalade 1000p/m2 för en bit mark som inte är något speciellt, men han var på jakt och ville köpa något. Tyckte han gjort ett klipp eftersom han lyckades pruta ned det från 2000p till 1000p.
Nu tror säljarna i byn att deras marker är värda 1000p eftersom någon, som en engångsföreteelse, lyckades få det.
Vill du å andra sidan sälja något och verkligen få det sålt får du nog räkna med att släppa det för 100p eller ännu lägra (köpte själv en bit för 50p i våras för att säljaren desperat behövde pengar).
Du har mao en efterfrågan som ligger på ~100p och ett utbud på ~1000p vilket skapar en väldigt trög marknad där ett egentligt eqvilibrium aldrig uppstår.
Har du tur hittar du en fin bit och kan få loss den för kanske 300-500p/m2, men den kan ha varit till salu i många år.
Det är mao en orimlighet, oavsett marknadsföring, att tro att du kan köpa något ena dagen och sälja det för samma pris dagen efter.
Inne i städerna är det något bättre, och för condos funkar det förmodligen någorlunda. Men det funkar definitivt inte som i Sverige där du har en fungerande marknad där du kan köpa och sälja till bostadsrätter/mark/hus förhållandevis enkelt och till existerande och realistiska riktpriser / m2.