Ursprungligen postat av Så här är det
Ni som har lämnat Sverige, saknar ni någon gång ert hemland, språket och era gamla vänner. Hur är det att bo i Tjeckien utan att kunna tjeckiska t.ex.? Det måste vara jobbigt att vara i ett sällskap som pratar tjeckiska sinsemellan och engelska när de är tvugna, tycker jag som bor i vårt kära Svea Rike.
Min nästa fråga, vad fick er att göra det? Flyr ni från något i Sverige? Där vet ingen vem ni är och ni kan göra vad ni vill, men hemma i Sverige vet alla vem ni är och ni måste uppföra er. Är det sån känsla som ni söker, eller? Nu kan ni strunta i vad andra tycker, ni behöver bara bry er om er själva för passar det inte så sticker ni.
Jag känner att jag trivs i Sverige just nu. Jag kommer att flytta utomlands, men inte på ert sätt. Jag vill inte lämna det fina som jag har i Sverige. Även om ni anser att gräset kan vara grönare på andra sidan, så tycker jag att gräset är grönt här. Men någon dag kommer mina vänner ha flyttat från orten, kanske skaffat fru och familj, så den dagen kommer jag att sticka. Då vill jag uppleva världen och träffa nya människor. Men nu vill jag njuta av vad jag har i Sverige, ett par år till. Men det är intressant att läsa om era liv utomlands.
Jadu, till att borja med, "salt allt och fly landet" ar inte bokstavligt, jag flyr inte, men jag jag ar en person som gillar att leva pa kanten, traffa folk, och uppleva nya saker,
jag kommer aldrig aga en miljon kroner, sa jag tar chansen att bli rik i erfarenheter, vanner och minnen
I sverige fick jag aldrig nan spanning, och det hande aldrig nat igentligen. Det ar for lugnt och tryggheten ar for stor i sverige, visst som fan saknar jag vanner.. Men vanner har man oavsatt vart man bor.. det ar ju inte sa att dom blivit av med mig, och jag av dom, nej nej.
Jag vill utvecklas, nytt sprak, nya vanner, nya platser, ny kultur, etcetc.
bara den senaste veckan, har jag haft sa skoj, och sett helt otroliga saker, denna lordagen var heklt otrolig, och jag ar sa nojd jag skulle kunna ramla av pinnen imon och inte angra nat..
jag ar bara 24 ar, men har redan upplevt mer an mariorteten i sverige skulle jag tro, och da talar vi inte om att aka till nan turist stad.
och jag ar inte klar pa langa vagar
Men att bara aka och "leva pa kanten" det passar inte alla,
Det ar jag helt inforstadd i, och respekterar, Vissa gilalr att leva i tryggheten, medans andra bara maste ivag, och inte trampa samma lera.
Sen har alla inte mentaliteten, och opptimismen heller.