Både och var det för min del, en stund kände man "va fan gör jag här", "hur ska jag klara det här", "ska jag dra hem" osv. men det funkade tillslut.
Nu har man kommit in i studiestrukturen och hänger med på lektionerna, kan kommunicera med kompisarna hyfsat.
Det roliga är väll att man känner sig som ett barn som håller på att lära sig prata, ibland kan det vara frustrerande att man inte kan få ut det man vill säga, och ibland har man värsta diskussionen om egentligen ingenting.