Så, då har man flugit för första gången i sitt liv. tur och retur till Paris. Var faktiskt helt ok, kände ingen rädsla angående krascher eller liknande då jag kallt räknar med att piloterna är skickliga, flygledarna gör sitt jobb och att planet är byggt på ett korrekt sätt.

Det jobbiga var själva starten. Kändes riktigt obehagligt i magen när planet lyfter från marken tills det att planet har nått "flyghöjden", när piloterna minskar gaspådraget känns det också som att man skall falla under en halv sekund, men det är inte lika farligt.

Jag kom på att om man tittar ut genom fönstret under starten så mår man jävligt illa, att se marken försvinna under planet var verkligen hemskt (:'(), mådde inte alls bra då, men jag var ändå inte rädd, det var bara en äcklig känsla. Denna känsla fanns inte alls när vi landade, även om vi gjorde en "skarp landning", eller hur piloten nu uttryckte sig. Denna skarpa landning skedde när vi landade på Arlanda, man såg hur planet skar genom molnen ned till marken. Här kändes ingenting i magen alls, även om jag såg ut genom fönstret hela tiden.

Går det på något sätt att förändra denna känsla som man har i starten?