Har inget minne av dom 2 senaste inlaggen (var lite snurrig sa det var darfor jag skrev annu daligare an vanligt ) men men, livet ar fortfarande sa javla underbart. faller fan en tar av gladje nar jag tanker pa allt som hant (och allt som kommer handa) och lyssnar pa san har musik.



Det ar sa mycket du inte vet En vacker dag kommmer jag att skratta at det har. Och skulle jag i varsta fall fa skaka galler (vilket jag kanner mig nastan helt saker pa att jag inte kommer behova gora) i kanske ett ar sa ar det faktiskt inte hela varlden.



Varfor inte?

Alla ni som sager att jag ska ga och ta mitt straff och tycker jag ar dum som inte gjort det redan, kan inte ni vara snalla och halla er borta harifran? Jag alskar livet har och jag angrar inte ett skit.

edit: Hade dock varit kul om jag hade fort dagbok och haft kvar alla bilder och matcher. Bryr mig nastan inte langre nar jag tappar bort pengar och allt materiellt (tappat bort grejer over 150000 baht har.) men ar riktigt javla jobbigt nar man blir av med alla minnen.