Jag tycker att filmerna skildrar Nordkorea realistiskt men de koncentrerar sig definitivt på de absurda sakerna, som någon sa i tråden förut. Även om det mesta är absurt i Nordkorea är inte varenda situation konstig. De här dokumentärfilmerna är ju dokumentärfilmer för att folk ska få se det speciella och chockerande, annars skulle det ju inte bli någon film.

Sedan när jag var där var Nordkorea tydligen mycket mer öppet, när Caroline Salzinger var där (författaren till boken "Ondskans Axelmakter") var det precis vid 2000-skiftet och Nordkorea hade precis kommit ur en stor svältperiod som varade tydligen nästan hela 90-talet, vår guide berättade det. Då var allting mycket mer kontrollerat och knappt några turister fick komma in. När jag var där fanns det många andra turister, okej inte jättemånga men kanske 5 andra grupper med européer, och sen en massa kineser. Så tror man att det ska vara precis lika hårt som i dokumentärerna så kan jag säga att det är lite överdrivet..