Jag tror läskunnigheten är ganska hög i Afghanistan (iaf för män) så de lär veta bra mycket mer än nordkoreanerna.

Nordkoreanska TV och radioapparater är oftast kinestillverkade och plomberade så att man inte kan få in sydkoreansk TV och radio. Dock kan nyfikna nordkoreaner pilla bort plomberingen och därmed se sydkoreansk TV. Staten skickar runt oanmälda inspektörer som kontrollerar att plomberingen sitter som den ska.

Nuförtiden finns det dessutom en hel del sydkoreanska DVD-filmer som smugglas in från Kina. Straffet för att distribuera illegala DVD-filmer är döden men det hindrar tydligen inte entreprenörer från att försöka tjäna sig en hacka. Samma sak med tidsskrifter och böcker.

Innan hungersnöden i slutet av 90-talet var gränsen mellan Nordkorea och Kina vattentät. I takt med att folk började svälta och blev desperata skedde två saker:

1. Folk började ta större risker eftersom de inte hade något att förlora.
2. Gränspatrullerna blev korrupta.

Dock är folk som fått en inblick i världen utanför NK väldigt restriktiva med att dela med sig av informationen, eftersom det lurar angivare överallt.