Jag tror du har rätt. Jag förstår varför svenskarna vill att skåne ska vara svenskt. Jag begriper emellertid inte hur skåningarna själva kan känna sig som svenskar och tala ett främmande språk. Om man jämför med många afrikanska länder så har ju de bevarat sina modersmål vid sidan om förrtryckarspråken.

Som sagt så är det obegripligt för mig att skåningar vill vara svenskar men jag kan nästan "acceptera" det, det som jag inte klarar av är när människor säger sig vara stolta över Skåne samtidigt som att de i allt de gör (med sitt svenska beteende) mördar det sista som finns kvar av Skåne.

Jag talar som sagt själv (och skriver) på riksvenska i många situationer men jag känner mig som ett smutisgt luder utan värdighetnär jag gör det och gör det således bara för att bli accepterad av min omgivningen, inte för att jag tycker att det finns någon rimlighet i att tala tv-svenska när man befinner sig på skånska mark - våra förfäders mark.

Angående skånes statstillhörighet ser jag tre alternativ - självständighet, återförening med moderlandet eller skandinavisk stat/union av något slag.