När jag var i sverige inbillade jag mig att jag visste vad jag ville ha när jag kom till asien, Jag hade inte bestämt mig var i asien jag ville bo förutom att jag inte ville bo i thailand.

Jag ser phi som en amerikansk koloni där flottbasen subic(Luzon) och flygbasen clark(Luzon) amerikanarna byggde upp den standard de ville ha. Här finns all mat från övriga världen som du vill ha, kommer du ut på en ö finns inte mcdonalds eller pizza med riktig ost.

Jag behöver inte mcdonalds eller pizza varje dag men tanken att allt jag vill ha finns här till vettiga kostnader är bättre än att bo ute på en ö det inte finns och jag måste flyga till manila för att få en mcdonalds.

Vill jag flyga till sverige, australien, usa, hong kong, singapore kan jag vara där samma dag clark är 45 min bort och flygplatsen i manila ca 4 timmar bort.

Allt jag kan tänka mig finns bara några timmar bort och en bussbiljett kostar ca 34 kr till manila och bussen stannar 100 meter från där jag bor i de svala bergen utanför olongapo.

När jag träffade min tjej här för tre år sen så trodde jag att jag ville bo på en ö i palawan men när vi kom dit och letade tomt så satt tjejen 12 timmar om dagen och pratade med sina släktingar så jag insåg att jag var tvungen att bo nära dom antingen i bacolod eller olongapo.

Här där jag bor kan jag få allt jag vill ha till en låg peng. Våran elräkning ligger på under 200 kr i månaden(vi bor i svala bergen och har aldrig använt aircon på tre år), vattenräkningen från amerikanska flottbasen ligger på ca 22 kr i månaden, internet för ca 170 kr i månaden, maten e svinbillig och nöjena med.

Jag bor i bergen så jag slipper de äkliga jävla översvämmingarna under regnsäsongen när avloppen svämmas över.



olongapo passar mig perfekt, Jag hatar avgaserna och smutsen i manila