Jag är inget impulsivt emo-luder.
Sluta drömma? Hah, du lär ju åstadkomma mycket i livet med den skitiga inställningen...


Jag är inte alls beroende av att pilla med min telefon. Använder den knappt som det är.. förutom att kolla busstider och så. Det hade ju varit praktiskt utomlands men jag fattar väl att 1) telefonen funkar inte i alla länder 2) pengarna jag får för den är värt det (även om det gäller sig om femhundra kronor)


Det är skönt att du är så cynisk, jag behöver inte slåss mot dig om flygbiljetter i alla fall för du verkar ju ha gett upp.. Man måste drömma orealistiskt, själva genomförandet bör ske realistiskt. Alltså, man får ta till de medel man har för att nå den löjligt orealistiska drömmen man jagar. Jag är mycket väl medveten om hur naiv min dröm är, men jag kan ju inte låtsas att jag inte har den, eller?

Man måste sikta högre än högst, hur högt man kommer är inte det väsentliga. För mig känns det viktigt att veta vad jag vill uppnå, men jag är medveten om hur svårt det blir.

50 tusen är mycket pengar för mig som levt relativt snålt hittills. Ursäkta mig att jag inte skiter ut stålar.


Jag funderar faktiskt på att flytta ner till skåne eller nåt medan jag bor här.. Dels för att man kan ta en avstickare till köpenhamn (som jag är helt kär i) men också för att jag tror att det kan bli lättare att härda ut om man byter miljö och får omväxling.

Jag är väldigt glad för din skull, att du kunde lösa ditt liv på det sättet. Mest av allt vill jag känna mig "engagerad" i mitt liv. Just nu känns det som att det kvittar ifall jag lever/dör. Jag är så uttråkad att jag blir som en sengångare utan stimulans.


Jag har bestämt mig för att plugga färdigt, ska kontakta mitt gymnasium så fort det går och be om att få plugga 2 år på ett års tid eller nåt. Funderar också på att flytta tillfälligt till en släkting i antingen skåne eller stockholm (lutar åt skåne pga danmark).

Jag tackar för ett väldigt klokt, genomtänkt och fint inlägg. Jag hade mycket nytta av det! Har berättat för min mamma och hon reagerade knappt. Jag är besviken på henne! Men hon föreslog att jag skulle ringa till min moster i skåne och höra med henne om jag skulle kunna bo där tillfälligt tills jag hittat nåt annat alternativ. Det lät bra.


Jo men luffare får man ju vara tills man har råd att göra mer än att bara överleva. OM det går bra kan man ju tjäna åtminstone några kronor som kan gå till något roligare än vatten och mat.

Jag tycker ni verkar ha alldeles för höga krav på hur man ska bo. Det märks att ni är svenska och behöver AC, kaffekokare osv för att kunna bo någonstans. Verkligheten är inte sån. Att trängas med kackerlackor, farliga spindlar och svettas som en gris i sömnen hör till resan.