Ursprungligen postat av Frijs
Jag har verkligen en stor lust att fara utomlands, fast jag väntar till jag har gått ut skolan, då beger jag mig till Kuba! Kostar mycket att fara dit men det är värt pengarna.

Utan att utnämna mig till Kuba-expert vill jag fråga hur du tänkte när du bokade en resa till Kuba!? En kommunistisk diktatur där saker är mer reglerade än i Sverige. Det är en uppriktig fundering om det positiva med Karibiens smutsigare Pattaya. Om ett tag kommer antagligen diktaturen att falla och förvandlas till ett värre Haiti.
Men jag har tillbringat 2 veckor i Transnistrien. Rekomenderas varmt för den äventyrslystna personen. Mycket betong, avlyssnat vandrarhem och jag misstänker att regeringen där förföljde mig. För efter två veckor blev jag arresterad på gatan och förd till en polisstation. Efter några timmar komm en tant från inrikesminesteriet och förhörde mig på sin dåliga engelska. De visste konstigt nog vilka platser jag hade besökt, att jag hade druckit congac på en bondgård. De ville också veta varför jag hade varit vid den ukrainska gränsen. Jag fick även en kalashnikov riktad mot mig när jag faktiskt inte kunde förklara en sak på min bristfälliga ryska. Vilket äventyr!
Till slut fick jag gå mot löfte att lämna landet snarast möjligt och betala 200 dollar för att få tillbaka mina konfiskerade ägodelar. Men för att summera resan var det faktiskt en intressant upplevelse. En autonom region som regeras av maffia. De är isolerade och förbjudna att driva handel med omvärlden p.g.a. sanktioner från Moldavien. Alltså är all nationell inkomst illegal och måste utgöras av smuggling. Enda stället som jag har besökt som har skrämt mig så mycket. Poliserna ville veta var mina ekonomiska tillgångar fanns, de sade sig veta att jag hade kontakter med svenska kriminella organisationer och annat skitsnack. Så antagligen var det bara något utpressningsförsök som hade kunnat bli dyrare. Jag sa att jag jobbar i olika länder på restauranger och dylikt, så jag har bara pengar i kontanter

Mina föräldrar dog i en bilolycka när jag var liten och jag växte upp på barnhem.... skitsnack! Men poliserna trodde på min snyfthistoria och lät mig gå. Jag ljög om det mesta som jag hade gjort.
Korrumperade poliser har jag träffat förut men de brukar faktiskt ge sig om man visar de rätta pappren och för lite hjärndött resonemang med dem tills de tröttnar.
Men som många säger, att vara street smart är den bästa egenskapen man kan ha. Lita inte på fel personer och berätta inte för mycket om dig själv för personer som kan utnyttja det till sin fördel.