Förutom att man har ett antal olika el-källor att välja från, som nämnts tidigare, är dessutom el-systemet indelat i ett antal separata bussar.
Man har alltså 3-4 olika växelströmsbussar, lika många likströmsbussar, samt ett par dedikerade likströmsbussar kopplade direkt till batterierna.
Blir det kortslutning i en del kan man göra bara den strömlös genom att isolera den. Man förlorar då vissa system i flygplanet, men eftersom man har tredubbelt av det mesta innebär det inga större problem.
Det är nog värsta tänkbara scenariot ut pilotperspektiv.
Lyckligtvis är det extremt sällsynt och man kan i regel påverka förloppet genom att göra el-systemet i fråga strömlöst.
Vi har dessutom brandyxor ombord ifall man skulle behöva hugga sig igenom någon innervägg för att komma åt med brandsläckaren och både piloter och flygvärdinnor får regelbunden träning i att hantera den typen av brandsläckning.
Man har
alltid två piloter bakom spakarna när man landar.
Autolanding används i princip bara i tät dimma, men för att få lov att göra detta måste båda piloterna ha specialtränats i detta det senaste halvåret. Det kräver dessutom att både flygplatsen, flygplanet och flygbolaget har tillstånd till detta.
Jag har lyckats pricka en rovfågel på runt 2000-3000 fot (600-900 meter) vid ett tillfälle. Högre upp än så är ovanligt men det finns historier om fågelkollisioner på extrema höjder.
Anledningen att man inte ens får ha en mp3-spelare på under start och landning, är att personalen vill ha ens uppmärksamhet ifall det skulle hända något.
Ja, sådant är bolagsbaserat.
När jag flög 737 för 5-6 år sedan gjorde man inte så, men det har ändrats sedan dess.
Låter märkligt. Vilket bolag var det?
Det finns inget som heter "level 2 turbulence" på fackspråk, utan där pratar man om
light, moderate eller severe turbulence.
Det är dock inget man slänger ur sig på PA-systemet till passagerarna utan att förklara närmare vad man menar.