Jag har ju allt för liten kunskap för att bedömma detta, men efter att ha sett Manila så verkar det mesta vara gjort på en höft. Det verkar jätteviktigt att gå omkring och se ut som om man var anställd av ett amerikanskt vaktbolag. Snygg uniform och så där, men det spelar ingen roll om man står på en soptipp. Tjejen jag umgicks med tyckte om att spela lyxhustru. Hon stolpade iväg före mig i klädbutikerna och viftade till sig personalen, beordrade dem hit och dit, skickade iväg dem efter större storlekar m.m. Själv kände jag mig jävligt löjlig. Hon betedde sig likadant på restauranger, och hotell. Det finns ju alltid något att klaga på, och påpeka för personal om man verkligen vill, men det blir ju minst sagt helfjantigt när restaurangen man besöker mest påminner om grannungarnas lemonadstånd under de svenska somrarna. Det finns ju en del att påpeka där om man bara vill. Vi gick egenom ett område med vanliga hyreshus som hade vägbommar vid båda infarterna/utfarterna. Där stog det sådana där vakter. Som sagt var, snygga uniformer och tungt beväpnade, men de hissade upp bommarna för allt. Jag förstod inte deras uppgift. En gång sov vakten så folk passerade bara kuren på fel sida, den bomfria sidan. Sedan gick vi in i en vanlig livsmedelsbutik för att köpa mineralvatten åt mig. Där stog det en vakt med något som såg ut som ett automatvapen i en rem runt halsen. Han gjorde iallafall lite nytta genom att öppnadörren åt oss. Inne i butiken stog det en beväpnad polis och jag började fråga tjejen vad som var på gång? "Nja de håller bara vakt", vadå håller vakt? Detta är ju en vanlig livsmedelsbutik... "Ahmen klockan är ju snart 24.00!". Jaha ja, tänkte inte på det. Silly me! Men vad är det med dessa filippiner, är det höjden av lycka att gå omkring i dessa uniformer? De borde satsa mer på att rensa upp staden istället för att ösa ut pengar på uniformer, vapen och kravallfordon...