Ursprungligen postat av Tjaeng
Tanken är ju såklart att man ska lyckas göra en Ryanair, dvs expandera samtidigt som man säljer/leasar de äldsta planen till andra bolag.Upplägget är tänkt att uppnås genom att man fått massivt med mängdrabatt på beställningen till att börja med. Som ett exempel har Ryanair sålt över 40st Boeing 737 under de senaste fem åren, samtidigt som nya plan kontinuerligt fasats in (som ett resultat av deras monsterbeställning på 250 plan under lågkonjukturen efter IT-kraschen).
När Ryanair lade sina massiva beställningar efter 9/11 var i princip alla världens stora flygbolag på fallrepet. Boeing hade stora problem då man förmodligen hade varit tvungen att gå in i Chapter 11 om man inte fick in beställningar. När O'Leary kom med sin stora beställning var det inte alls svårt att förhandla ner priserna från listpriset, det räddade ju företaget (Boeing).
Norwegian har inte alls haft samma möjlighet att få mängdrabbat. Både Boeing och Airbus har orderböckerna fulla med beställningar från alla möjliga håll. Många Amerikanska bolag förnyar sina flottor, Mellanöstern har en enorm tillväxt liksom stora delar av Asien. Det är knappast en slump att O'Leary (Ryanair) förra året gick ut och deklarerade att expansionen är över inom ett par år. Dessutom hade han ett utspel där han påstod att Ryanair skulle överge Boeing och titta på Kinas nästa stora tillverkare Comet för framtida beställningar, då Boeing inte längre gav samma rabatt.
Att Norwegian då ska kunna fasa ut sina äldre maskiner och tjäna pengar på det i processen kan säkert gå, men det krävs att timing, konjunktur m.m. är extremt gynnsamt. Att flygbranschen har det tufft just nu lär väl vara årets underdrift och fortsatt svag konjunktur samt höga oljepriser kommer att leda till fler konkurser förstås, vilket inte nödvändigtvis leder till att kvarvarande aktörer kan hålla yield och RASK uppe, men för aktörer med högrisk-projekt med flygplansaffärer lär det bli ett kallt uppvaknande. "Begagnat-marknaden" lär svämmas över av flygplan då de stora aktörerna fortfarande har flera år kvar av leveranser av fabriksnya flygplan och priserna följer förstås med. En intressant aspekt när man tittar på just Norwegian är att de inte reserverar några belopp för framtida stora underhåll på flygplanen (C- och D-check) utan räknar kallt med att kunna sälja av flygplanen utan att behöva göra dessa. Skulle konjunkturen inte gå i Norwegians favör när det är dags att göra sig av med flygplan, kommer kostnaderna för underhåll komma som ett brev på posten och med de siffror man presenterar idag klarar företaget inte av det.
Norwegians framtidsutsikter ser enligt min mening oerhört riskfyllda ut. Det är knappast en slump att man följer efter Ryanair i personalpolitiken och det är inte heller någon slump att det tar längre tid att fasa ut de gamla 733 som man skulle fasat ut i snabbare takt än vad man gjort. Företaget påstår förstås att det har att göra med hög efterfrågan men när man ser vilken trafik de testar och hur RASK sjunker relativt stadigt så börjar man förstås undra...