Jag bodde några år i en liten håla utanför Nizhny Novgorod och kommer ihåg när jag skulle få uppehållstillstånd i landet. Jag blev tillsagd att gå till polisen för att få info om mina rättigheter och mina skyldigheter som "inneboende gäst" i landet. När jag kom in på ett slitet kontor med den typiska postsovjetiska möbleringen satt två civilpoliser vid varsitt bord och en annan låg i en väldigt nött och välanvänd soffa. De snackade om olika lokala grejor och folk i hålan och jag satte mig bredvid polisen som låg ner. När jag sedan fick frågan av vilken anledning jag hade kommit och med min svenska brytning svarade flög mannen som låg ner upp och satte sig istället och den ena av poliserna började ställa en massa personliga frågor. De flesta tjejerna i affärerna var väldigt lätta att flörta med eftersom de inte var vana med utländskt besök. Om jag inte hade haft flickvän skulle jag säkert kunnat ha många knullkompisar.

Det är väldigt synd att det krävs visum till Ryssland. Jag hade gärna återvänt till Nizhny Novgorod för ett besök då och då. Jag får glädja mig åt att Ukraina är visumfritt och att de talar ryska även där. Även om det är väldigt jobbigt när det är varmt på sommaren och luktar mycket fotsvett så gillar jag på något sätt att åka platskarta i ryska tåg. Det är väldigt lätt att börja snacka med folk, dela med sig av vad man har att äta och dricka under resan och flörta lite med brudar.