Ursprungligen postat av daloon
Enligt mig har man inget att göra i Pattaya om man är under 35-40.
Är man yngre skall man ut till öarna och parta och festa med jämngamla och leva strandliv.
Alternativt åka till Bangkok och upptäcka ett häftigt stadsliv.
Du kommer förstå när du blir äldre (om du inte skapat ett trivsamt familjeliv) och har lekt och tänkt färdigt och fått andra perspektiv på livet.
Fast fall du läser min analys om varför Pattaya inte är mitt paradis så är det ju precis det jag förstår
Ursprungligen postat av DiscopussyHunter
Att du vågar köpa gräs i Pattaya, det kan bli (riktigt) dyrt om du har otur, och en del försäljare är i maskopi med snuten som sedan kan plocka dig på väg ifrån affären. Knappt så jag vågar köpa medicin där (benso),
Kontakter, annars är jag sjukt ordningssam just här i Pattaya och skulle aldrig köpa nått alls på gatan.
Angående benso, det går ju att köpa överallt i Thailand typ men i Pattaya verkar det svårt, vad beror det på? Går det ens ordna här? Behöver då jag är så fucking flygrädd.. Nån mening att ens försöka köpa på Apoteken här i stan eller hur är det? Trodde det var helt lagligt i Thailand
Ursprungligen postat av DiscopussyHunter
Tar vi hand om varandra i Sverige..? Är det därför vi ligger bland topp 3 i världen vad gäller psykisk ohälsa, separationer, trasiga familjer och 14-åringar som tar sina liv..?
Ligger Sverige verkligen topp 3 där? Nåja, oväsentligt jag fattar poängen och vilken bild du har av Sverige. Att jag menar att vi har ett socialt skyddsnät som skyddar svenska kvinnor från att hamna i situationer som thai-tjejer här i Pattaya (som btw väldigt ofta verka ha barn att ta hand, alltså krossade familjer/separationer känns som en stor faktor att tjejer söker sig till Pattaya).
Välfärdslandslandet Sverige mot ett fattigt Thailand, ett skyddsnät = att vi tar hand om varandra
Behöver inte svara kanske personlig fråga men har du aldrig vart kär i en tjej, eller nån du bryr dig som du inte skulle vilja se i träsket på Walking Street. .?
Ursprungligen postat av DiscopussyHunter
Ni har ingen aning, inte en jäVla aning om vad ni snackar om, ni vet inte ett sk*t om den "typiska" torskens livshistoria som emigrerat till Pattaya eller övriga S.E.A.
En fråga: du antyder en del att det typ skulle vara Socialdemokraternas fel att du är olycklig i Sverige? Det förstår jag inte alls, ett oppositionsparti som inte haft makten sen mitten av 00-talet kan väl knappast påverka att ditt liv idag ser ut som det gör till den grad att du tänker utvandra?
Sen har jag inte läst tråden mycket mer än trådstarten innan jag själv skrev typ, men är inte bilden av den typiske "Pattaya-torsken" att det är en man som misslyckats kapitalt hemma i Sverige och därför flyr till Pattaya?
Sen, visst, exakt hur det är faktiskt vara i den situationen förstår man inte om man själv inte varit där givetvis, typ som självmord anklagas att vara "själviskt" av folk som aldrig varit självmordsbenägna så det går aldrig att helt gå i en annans människa skor. Och pekpinnar på hur människor ska leva sina liv är verkligen inte jag rätt person att ge.
Så utan att komma med pekpinnar nu: Men är det nått som slagit mig angående Pattaya så är det känslan likheten med droger, att det är farligt om man har låg självkänsla och typ är deprimerad, vilket du ju onekligen ger lite vibbar att vara, då äter nog den här staden upp en precis som heroin får dig att tillfälligt må bättre. Ju mer du konsumerar och köper livsstilen, dessto mer riskabelt blir det. Risken här är väl hur du mår den dagen du sitter här nere utan cash kvar.
Men ser på inlägget nedanför (och andra) att du har planer/insikt så risken att det inte blir en happy ending på sagan om ditt liv i Sydostasien kanske inte är så stor men ändå, va rädd om dig, det kommer en vardag och problem i alla delar av världen men likväl som folk invandrar till Sverige och får bättre liv så finns såklart chansen för svenska män att utvandra och bli lyckligare