Det är absolut inget konstigt med att resa ensam. Jag gör det ofta eftersom det är helt och hållet kompromiss- och hänsynsfritt, som följande exempel visar:

1. Sevärdheter. Du behöver inte göra några som helst kompromisser med någon i ditt resesällskap, utan kan se exakt så mycket eller så lite av landet du vill, i så snabb eller så långsam takt du vill, och framför allt besöka allt du vill besöka. Du har ju ändå betalt för att åka till och uppleva destinationen.

2. Fototillfällen. Jag älskar att fota när jag är på resor och vill verkligen känna att jag tagit alla de bilder jag vill ta av varje sevärdhet. Detta kan ibland ta lång tid (när jag själv får bestämma), vilket inte alltid uppskattas i ett resesällskap utan fotointresse. Så antingen är det jag som får bli besviken, eller så är det den andre som får bli besviken, och det är aldrig roligt för någon av oss. Och omvänt: är du en sådan som stör dig just på den evige fotografen i ett resesällskap, så gäller ju detta skäl dig med, fast tvärtom.

3. Budget vs Splurge. Jag är en sådan som helst spenderar så lite pengar som möjligt på boende, mat, transport, osv (fast samtidigt försöker få ut så mycket av resan som möjligt på en begränsad budget). I ett resesällskap kanske inte alla vill köra lågprisvarianten, och det är inte roligt att behöva punga ut med mer pengar än vad man annars hade gjort (och vad man egentligen har råd med) bara för att den andre vägrar bo på vandrarhem, och köpa billig mat från någon mataffär. Och tvärtom så klart om du är en sådan som helst vill slippa en budgetresa.


De enda nackdelarna jag kan komma på är att du kanske är lite mer utsatt som ensamresenär, om något skulle hända. Det är ju du själv som måste ha koll på allt, och så vidare. Men jag ser inga anledningar till varför man inte skulle klara det. Jag har inte råkat ut för något dramatiskt hittills.