Det finns bra ställen leta upp om honom. Men mer intressant är läsa om kolonial väldet under holland's tid. Då förstår man mycket också om hur/varför indonesier tänker som de gör. Finns faktiskt många bra filmer gjorda i Indonesien också eller andra länder som handlar om just kolonial väldet.

Ja du, man blide nästan knäpp ibland, de har en annan syn än vi har, när det gäller att arbeta. Att om de anställde någon med en viss kunskaper via pappersansökan. Alltså vederbörande visade upp "betyg". Så förutsätter man de kan sina saker, eller hur? Men det kan man inte förvänta sig att de kan något alls. Betyget kan de ha mutat sig till att få. :/. Som tex om de hyr ett företag för svets arbete, de kan visa upp papper att de anställda har genomgått kurs i svets och har en viss kunskaper tex TIG svets. Man hyr in företaget och de står där som ett fån, de tittar på de rostfria rören som ska svetsas med TIG svets... sätter igång med svetsa det med MIG/MAG svets.... Det visades sig de inte vet hur en TIG svets funkar.. ajdå. Där gick rostfria rör för nästan 100 000 åt helvete, så långt hann de innan "vi" upptäckte det. Det var rör som vi fick importera från Sydkorea. Lång leveranstid. Så man kan inte bedöma efter intyg i Indonesien, man måste checka upp dem.

Hålla tider? Njae, det kommer när det kommer det inkl arbetare också. Bestämmer du tex ett möte kl 14 med några, förvänta dig inte att de är där kl 14, det kan bli 15,16 också innan de dyker upp. Men den attityden håller på sakta förändras som tur är.

Säkerhet? Vad är det för något? Munskydd är jobbigt att använda, Hjälm? njae man blir varm i den osv... Men det har börjats förändra också, de vet tex de får gå för dan om de inte följer säkerhets reglerna.

Finns de som vill muta sig till en arbetsplats med högre tjänst, ofta man fick den frågan. Även arbetsledare har fått gå, för de har tagit emot mutor från arbetare för kunna behålla sitt jobb.
Om du inte visste så Poliser och Militärer är till 99% folk som har betalt mutor för kunna bli det. Du får köpa dig en tjänst för bli det. Rätt så stora summor också. Tänk dig du måste köpa till dig ditt arbete! :/

Nej då, men under några år bodde jag i södra jakarta, körde till jobbet ännu längre syd. Huvudkontoret låg inne i jakarta. Under årens lopp har de blivit olika ställen på JAVA. Bland annat i Yogjakarta också, var där jag träffade min fru. Var jag bor nu ? Jag bor i Sverige just nu, men jag kan ej säga mer om det, vill ej outa ut mig för mycket. Annars som jag nämnde bor vi i kebumen men utkanten. Man är rätt så ensam "bule" här i den byn. Men faktiskt det ska finnas en annan svensk i byn där, min fru nämnde om det. Men vi vet inte så mycket mer om de. Hon provade hitta dem. Världen kan vara liten ibland ha ha ha. Hon visade också en gång en svensk Cyklist hade kommit i tidningen, på intervju. Han cyklade igenom "byn".

Min fru vill ha det också i storstäderna, men ej Jakarta för dyrt. Men för kunna hyra ut till "arbetare" som jobbar på några av de fabriker som finnes. Jag är tveksam, av många orsaker underhåll, deras synsätt på pengar, betalningsbalans med mera. Att vara Landlord är inte alltid lätt även där. De har en annan syn på pengar än oss, allt görs för pengar. Det lär du snart upptäcka. Även som "bule" så är det andra prissättningar. Det märks tydligt på typ turist ställena, men även stor städarna. De menar du är västerlänning kan betala mer också...

Det hade varit underbart, jag trivs där. Men var rätt så trött på det ett tag, men nu har man varit borta från det ett tag, så saknar man det. Jag brukade tex åka till filipinerna för dyka bland annat som semestertripp. Det är varmt folk, men kluriga eftersom det alltid snack om typ av pengar. De som bor västra Java, så tiggs det alltid pengar av varandra. Man ska "försörja" sin föräldrar. I mellan Java är de inte likadana, de(föräldrarna) vill klara sig själva. De frågar inte helst sina barn. Där är det mer "min pengar är mina pengar" även mellan makar. I östra java, så har de en mix bland dessa, men oftast är det kvinnan som står på den stora biten av försörjningen, men där hjälper de åt med dela pengarna sinsemelan. Som min fru vill ej fråga om pengar från sina föräldrar, hon klara sig själv menar hon. Hon skulle hellre "svälta" än fråga om pengar. Hennes föräldrar frågar aldrig efter pengar i heller, eftersom de klara sig bra själv.

Hur är din frus synsätt på pengarna? Fråga henne, så får en blick hur det är. Jag van man ska dela sinsemellan "hjälpa åt" med ekonomin. Så när jag ska köpa något, typ en ny TV, så frågar jag min fru, då säger hon att det är upp till mig, för det är mina pengar. Hon bruka köpa vad hon vill utan fråga, vilket kan göra mig konfunderad. Men hon menar det är hennes pengar. Det störde mig i början men ej längre, för det har blivit jag står för räkningarna som hyra,el m.m så står hon för maten. Sparar till resa också, som vi ska sticka nu i mars månad.