Jag befinner mig gasnka ofta både i Göteborg och Stockholm, och båda har sina fördelar, helt klart. Däremot verkar en del stockholmare lida av ett visst storebrorskomplex. Denna trådstart, och inte minst rubriken vittnar ju om det. Problemet med detta är ju att Göteborgare i gemen inte har det där lillebrorskomplexet som då förväntas, utan man skiter helt enkelt i det. Stockholm ses som ointressant, de har färjan till Finland och Baltikum, i övrigt har de bara sig själva. Göteborgaren har betydligt närmare till såväl Oslo som Köpenhamn. Stockholm lockar helt enkelt inte ett dugg.

Det är också intressant att notera bruket av benämningarna bonde och lantis. Stockholm består ju av en väldigt stor andel av just bönder och lantisar som inflyttat, och det är ju dessa som har storebrorskomplexet och ser sig som någon sorts kosmopoliter. Tredje generationens stockholmare har en helt annan, behagligare attityd.