Det här är nog en bra grej om det går att säga på ett sätt som inte bara blir pinsamt så att sonen slår det ifrån sig. Om antingen du eller kanske hellre någon annan (som inte behöver fråga vad man gör som artonåring på turistort) kan levla med honom och ge råd två vuxna människor emellan går det nog fram bäst. Har du själv haft könssjukdomar eller känner någon som dragit på sig något otäckt?

Med alkoholen är det väl lite samma. Har du själv strategier för att supa/ligga(/knarka?) säkert kan du ju dela med dig av dem.