2022-07-15, 18:43
Ursprungligen postat av Craigg
Jag gav upp drömmen att flytta till USA när jag besökte USA.
Visst, jättetrevliga människor i USA. Folk är trevliga och hjälpsamma.
Men det amerikanska samhället är extremt dekadent. I Downtown i storstäderna ser man mycket hemlösa och pundare. Många av dem är inte särskilt harmlösa heller. I LA var det nån pundarbrud som skrek saker efter mig när jag gick förbi. Man ser påtända pundare gå runt och skrika och prata med sig själva. Tält på trottoarerna och allmänt sunk. Jag bevittnade bland annat hemlösa göra upp eldar på trottoaren, och pundare med helt förstörda ansikten. Ingen vacker syn direkt.
Polisen går runt som om inga problem finns...
Men jag upplevde inte situationerna som särskilt hotfulla, även om jag fick känslan av att jag var i misärens land.
I Sverige ska vi vara glada över att vi har ett brett socialt skyddsnät. USA har det icke. Har du inte ett välbetalt jobb så lever du ett pissliv i USA. Inte en jävel bryr sig om ifall du blir sjuk eller arbetslös, glöm att få ersättning för det.
Sverige tar hand om sina hemlösa, vilket gör att vi aldrig ser några tält i stan. Och semestern på 5 veckor är varmt välkomnande. Vad hinner man ens göra på en amerikansk semester som bara är 1 vecka lång?
Sen deras jävla moms/drickssystem gick mig verkligen på nerverna. Ska det vara så jävla svårt att skriva på prislappen hur mycket man ska betala?
Det känns 50/50 angående om jag någonsin ens vill resa tillbaka till USA. USA har glamor och många coola sidor, men det går i princip inte att undvika att se områden som påminner om en zombiefilm. Det gör ens mood melankoliskt.
Visst, jättetrevliga människor i USA. Folk är trevliga och hjälpsamma.
Men det amerikanska samhället är extremt dekadent. I Downtown i storstäderna ser man mycket hemlösa och pundare. Många av dem är inte särskilt harmlösa heller. I LA var det nån pundarbrud som skrek saker efter mig när jag gick förbi. Man ser påtända pundare gå runt och skrika och prata med sig själva. Tält på trottoarerna och allmänt sunk. Jag bevittnade bland annat hemlösa göra upp eldar på trottoaren, och pundare med helt förstörda ansikten. Ingen vacker syn direkt.
Polisen går runt som om inga problem finns...
Men jag upplevde inte situationerna som särskilt hotfulla, även om jag fick känslan av att jag var i misärens land.
I Sverige ska vi vara glada över att vi har ett brett socialt skyddsnät. USA har det icke. Har du inte ett välbetalt jobb så lever du ett pissliv i USA. Inte en jävel bryr sig om ifall du blir sjuk eller arbetslös, glöm att få ersättning för det.
Sverige tar hand om sina hemlösa, vilket gör att vi aldrig ser några tält i stan. Och semestern på 5 veckor är varmt välkomnande. Vad hinner man ens göra på en amerikansk semester som bara är 1 vecka lång?
Sen deras jävla moms/drickssystem gick mig verkligen på nerverna. Ska det vara så jävla svårt att skriva på prislappen hur mycket man ska betala?
Det känns 50/50 angående om jag någonsin ens vill resa tillbaka till USA. USA har glamor och många coola sidor, men det går i princip inte att undvika att se områden som påminner om en zombiefilm. Det gör ens mood melankoliskt.
När ska folk lära sig att inte åka till LA
Ett brett socialt skyddsnät är ju bra.. om man är lat utan ambitioner eller om man har någon disability eller sjukdom. Men för dom som är redo att jobba och utvecklas så har Sverige extremt dålig utdelning. Skillnaden mellan en nyanställd lagerarbetare och en nyanställd systemutvecklare eller sjuksköterska är minimal. Varför ska man ens försöka göra bättre ifrån sig när det knappt lönar sig? Som sagt, Sverige är jättebra om man vill gå till samma tråkiga jobb varje dag och förlita sig på dom framgångsrika som betalar skatt. Men kämpar man lite så kan man leva ett 10 gånger bättre liv i USA. Och det bästa av allt, man har mer än en stad att välja mellan..
Största nackdelen är väl att man bor där med livet som insats med tanke på alla skjutningar..