Messat lite med henne nu.
Berättade att jag hittat grejorna och att allt är lugnt.
Jag frågar om hon vill att jag skall köra hennes grejor till sin mamma och om detr ok med mamman.

Hennes mamma har slängt ut henne så hon bad mig att ge bort allting. Hon har ingen plats att ha det på.

Fan, nu känner jag mig som en skitdålig människa, men samtidigt var det ju hon själv som fixade detta, inte jag.
Tydligen var det att skvallra för mamma som löste mitt problem men jag vill ju samtidigt inte förstöra hennes liv, bara få tillbaka mitt eget.

Hon har fortfarande dokument som styrker att vi är sambos och hon har snott äktenskapsförordet men hon kan inte göra något med det. Mina vänner vittnar till min fördel om hon försöker.

Jag har aldrig sett en människa förändras på detta viset. Fan vad crack stället till det för en del.