Ursprungligen postat av Xade
Saknar du inte familj och vänner i Sverige? Eller var du helt ensam?
Fattar faktiskt inte hur man kan flytta ifrån sina älskade, oavsett var man flyttar.
Är hellre i helvetet med dem än ensam i himlen.
Ursprungligen postat av CV-Senior
Jag har två barn och ett barnbarn i Sverige. De bor långt från mig så jag träffar dem inte så ofta ändå.
Jag är en ganska introvert person som trivs ensam så för mig är det inget problem.
Jag har gott om vänner här.
Ganska intressant frågeställning faktiskt! Helt beroende på vilken livsinställning man har och hur man lever mest optimalt baserat på egna behov. Jag bor liksom TS, också på en ö i Atlanten. Jag har 2 vuxna döttrar i Sverige. Har heller inga problem med ensamhet och utan att vara speciellt introvert.
Människor som resonerar som "Xade" har ett annorlunda trygghetsbehov än såna som mig och TS. För dem så skall helst tid och liv vara oändligt oförändrat i stora stycken, tryggheten skall finnas på en specifik plats och hos en utvald grupp av människor i närheten.
För min del drivs jag av att uppleva saker, se nya platser, få nya spännande vänner, vara nyfiken, lära mig nya saker osv. Senast jag bodde i Sverige var 2016-2021, all kontakt jag hade med mina barn under den perioden var genererat av mig. Tjejerna är fostrade att vara självständiga och fritänkande så inget speciellt konstigt.
Sedan jag flyttade till ön i Juli 2021 har båda döttrarna hälsat på 2 gånger var, den äldsta kommer nästa tisdag för 3:e gången och stannar i 2 veckor.