Tonga

Runt 950 e.kr. grundades början till det tonganska imperiet då 'Aho'eitu tillträdde som den förste Tu'i Tonga ("härskare över Tonga"). Imperiet hade sin bas på Tongatapu och senare utsåg man Mu'a till huvudstad. Imperiet utvidgades under 1200-talet. Under 1500-talet utbröt en rad inbördeskrig och under 1700-talet drabbades imperiet av ytterligare interna strider.

Under denna tid kom även de första européerna till Tonga. År 1616 upptäckte de nederländska upptäcktsresandena Willem Corneliszoon Schouten och Jacob Le Maire Niuasöarna och nederländaren Abel Tasman upptäckte 1643 Tongatapuön och Ha'apaiöarna. Britten James Cook återupptäckte öarna 1773 och namngav dem då Friendly Islands. 1781 upptäckte så spanjoren Francisco Antonio Maurelle slutligen även Vava'uöarna.

År 1845 bildades en polynesisk monarki som fick namnet Vänskapsöarna under George Tupou I som då tog titeln Tu'i Kanokupolu. 1865 avled den siste Tu'i Tonga och 1875 grundades det nya kungariket Tonga under George Tupou I, vars ättlingar är Tongas monarker än idag.

År 1886 deklarerades Tonga vara neutralt territorium under stormakternas expansion i området men genom Berlinfördraget 1899 gavs Tonga status som brittiskt protektorat, dock utan att bli en koloni. År 1900 blev Tonga formellt ett protektorat och del av Brittiska Västra Stillahavsterritoriet.

År 1952 lämnade Tonga protektoratet och blev 1970 åter en självständig monarki och därmed den enda monarkin i Stilla havet. Samma år anslöt sig landet till det brittiska Commonwealth of Nations (Samväldet) och 1999 blev Tonga medlem av Förenta nationerna (FN).

År 2006 dog kung Taufa'ahau Tupou IV och hans son övertog tronen som George Tupou V. Senare samma år utbröt upplopp i huvudstaden Nuku'alofa. 2008 avskaffade kung George Tupou V den absoluta monarkin och lämnade ifrån sig merparten av sina befogenheter till premiärministern.

Tongas infrastruktur och samhällsservice är ganska väl utvecklade och inga invånare är riktigt fattiga. Naturtillgångar i landet är främst fisk och bördig jord (cirka 24 procent av landets yta är odlingsbar mark).

Nästan två tredjedelar av landets invånare bor på dess huvudö, Tongatapu, och även om många flyttat till den enda storstaden Nuku'alofa, där europeiska och tonganska levnadssätt blandats, är bylivet och släktskap fortfarande viktigt i landet. Livet på Tonga är kraftigt influerat av polynesiska traditioner och speciellt av den kristna tron, exempelvis är alla kommersiella aktiviteter stängda under hela söndagen, och konstitutionen förklarar att sabbaten för evigt ska hedras.

Tongas utbildningssystem är gratis och obligatoriskt för alla barn upp till 14 års ålder, efter denna ålder tas lägre avgifter för vidare utbildning. Tonga har en läs- och skrivkunnighet på 98 procent. Sjukvård är även den gratis, och marken på Tonga är skyddad av konstitutionen och får därför inte säljas till utlänningar (även om den får hyras ut).

Relaterade länkar

• Strandhugg i Söderhavet (Dagens Nyheter)
  
• Tonga hårt drabbat av den globala fetmaepidemin (Läkartidningen)
  
• Hur lätt är det att vara självförsörjande i Söderhavet? (Norrländska Socialdemokraten)
  
• Tonga Holiday
  

Visum