Liberia

American Colonization Society hade som avsikt att gottgöra för forna slavar genom att återföra dem till Afrika. ACS ledde den nya kolonien fram tills den blev självständig republik 1847.

Namnet Liberia kommer av det latinska ordet liber, som betyder 'fri', och de nya invånarna kallade sig americo-liberians. I det nya landet försökte de leva ett liv som påminde om godsägarna i Amerika, med motsvarande klädsel - peruker, frack, handskar och stärkta krinoliner. Få amerikoliberianer var läs- och skrivkunniga, eller hade yrkeskunskaper. Snart blev de olika ursprungsstammarna i landet paradoxalt nog förslavade igen och till och med sålda som slavar till andra kolonier som Guayana och Fernando Póo (som numera ingår i Ekvatorialguinea). Detta pågick fram till slutet av 1920-talet då Nationernas förbund ingrep.

Långt innan det vita sydafrikanska apartheidsystemet skapades, tillämpades det i Liberia mellan svarta och svarta, med otillåtna kontakter och framför allt förbjudna äktenskap. Amerikoliberianerna som var 10 procentig minoritet lyckades således att regera över resten av landets befolkning som betraktades som lågstående vildar.

Amerikoliberianerna och deras ättlingar styrde landet genom ett enpartisystem under True Whig Party och dess "politbyrå" The National Executive ända till 1980-talet. De sista amerikoliberianska presidenterna var William Tubman som styrde landet mellan 1944 och sin död 1971, och William R. Tolbert jr mellan 1971 och 1980 då han blev mördad.

År 1980 ledde sergeant Samuel Doe, som tillhörde inhemska stammen Krahn, en militärkupp och avrättade den sittande presidenten William R. Tolbert jr med machete, Man dödade även tretton av hans ministrar. Doe utropade sig som president, även om han hade en ganska oklar bild vad en sådan förväntades göra. Att han klarade sig vid makten till 1990 tolkades av den voodoo-påverkade allmänheten att han besatt magiska krafter och skyddades av starka besvärjelser. Doe omgav sig med krahn-folket som var till stor del analfabeter och levde utan kontakt med moderniteter, och klamrade sig fast vid makten genom att mörda alla potentiella utmanare.

Doe hade som vana att förebygga potentiella uppror genom att preventivt avrätta de eventuella "misstänkta". År 1985 försökte hans tidigare överbefälhavare Thomas Quiwonkpa från Grio-stammen att iscensätta ett statskupp. Han hackades i bitar och bland annat hans hjärta förtärdes i en kannibalistisk ritualmåltid. Ytterligare ett hundratal anhängare blev avrättade.

Charles Taylor, som tidigare var minister hos Doe och flydde landet efter en korruptionsskandal 1984, startade 1989 ett inbördeskrig i landet med hjälp av National Patriotic Front of Liberia (NPFL) och en annan tidigare Doe-anhängare, Prince Yormie Johnson.

Doe dödades under videofilmad tortyr av Prince Yormie Johnson medan han avkrävdes på sitt bankkontonummer. Videon såldes därefter på lokala marknader. År 1997 avslutades inbördeskriget och ett val genomfördes där Charles Taylor blev vald till president. Hans parti National Patriotic Party (NPP) fick 49 av 64 platser i House of Representatives och 21 av 26 platser i senaten.

Liberia blev kort därefter inblandade i nya oroligheter i Sierra Leone genom sitt stöd till RUF-rebellerna och sin vilja att få kontroll över diamantgruvorna i Sierra Leone. FN och EU krävde att Liberia skulle bryta med RUF och lämna konflikten. Sanktioner genomfördes mot landet, även efter att Taylor brutit med RUF.

År 2002 startade en landsomfattande kampanj och ett inbördeskrig mot Taylor som sågs som en kriminell av stora grupper av befolkningen. Rebellerna, Liberians United for Reconciliation and Democracy (LURD), ledda av Charles Julu, tidigare kabinettchef hos Doe, samt Movement for Democracy in Liberia fick vissa framgångar. Rebellerna stöddes av grannländerna Elfenbenskusten, Sierra Leone och Guinea. År 2003 slöts fred och Taylor avgick som president. I presidentvalet 2005 vann den förre finansministern Ellen Johnson-Sirleaf presidentvalet över fotbollslegenden George Weah. Hon tillträdde som president 2006.

I inbördeskriget mördades 200 000 liberianer. Övergreppen på civilbefolkningen var grova och över halva befolkningen flydde till angränsande länder. Man beräknar att cirka 15 000 barnsoldater deltog i kriget. 2003 slöts en bräcklig fred. År 2003 var drygt 40 procent av den vuxna befolkningen analfabeter.

Landet har en rasistisk grundlag som säger att endast svarta kan bli medborgare, vilket gör att mark endast kan ägas av svarta i Liberia.

Relaterade länkar

• Country profile: Liberia (BBC)
  
• Introducing Liberia (Lonely Planet)
  
• Liberia Travel Guide (Wikitravel)
  

Visum