MD-11 är essentiellt fortfarande en design från 60-talet.
Cockpiten ser ju inte så omodern ut, med avancerad autopilot och avionik som fortfarande håller hög standard. Dock har ju MD-11 kvar mycket av den systemstruktur som DC-10 hade, de har ersatt tredjepiloten med datorer som automatiserar skötseln av dessa system.
Men det kritikerna är mest skeptiska till är ju "kompromissen" som ingenjörerna gjorde när planet designades. De förlängde DC10:ans kropp, utan att egentligen designa om vingen och roderytor. Sedan krympte de stabilisatorn med 30% för att minska motståndet i luften. Vidare ökade de startvikten med >30 ton. Detta sammanfattar i princip MD11:ans akilleshäl. I jämförelse med DC-10 har du nu ett ostabilare flygplan som kräver högre inflygningshastigheter, och således en högre RoD precis innan landningsutflytning. Om du som pilot reagerar försent så kommer du plantera huvudställena HÅRT, vilket gör att planet kommer studsa och i värsta fall överstegra och landa med ena vingen först....
Mcdonnell-Douglas ingenjörer designade ett system för att göra planet mer stabilt (LSAS), men detta kan mest sammanfattas som en fattigmans "fly-by-wire" vars input till roderytorna inte alltid är önskvärda...
Peter_Pung har en poäng i att A330 är mer "säker" än MD-11. Jag skulle inte kalla MD-11 osäker, däremot är planet mer opolerat än A330.