Kineser och japaner har, liksom tyskar och fransmän samt svenskar och danskar varit bittra fiender sedan urminnes tider. Japaner föraktar kineser eftersom de tycker de är högljudda och ohyfsade. Kineser föraktar japaner eftersom de dödat och torterat så många kineser under historiens lopp (samt kopierat deras traditionella kultur).

Denna tråd är dock tänkt att vara mer inriktad på åsikter kring rivaliteten och skillnaderna mellan det moderna Kina och moderna Japan. Jag började diskutera ämnet i Flashbacks egna Japan-tråd, men blev snabbt ivägskickad eftersom det låg för långt off-topic. Därför startade jag denna tråden.

Så som det ser ut nu anser jag att majoriteten av Flashbackarna i Asien-forumet är japanofiler som älskar att trycka ner Kina i skiten. En del är så känsliga att de inte verkar tåla någon som helst kritik som sägs om Japan.

För att ta det från början måste vi även sätta oss in i situationen från början. Innan vi alla här i Asien-forumet kom till Asien för första gången i våra liv, spela roll om det var Japan, Thailand, Singapore, Kina eller whatever - så hade uppfostran och media i vårt hemland gett oss en uppfattning om hur Asien var.

Om vi tar Japan som exempel så hade jag personligen ända sedan lågstadiet fått höra om hur häftigt och coolt Japan är, via Pokemon, tv-spel, elektronik, samurajer, manga/anime, harajuku-tjejer, maten och mycket mycket mer. Mitt intresse för Japan var enormt och jag drömde om att åka dit ända sedan jag var liten. Men tänk efter, folk - vad var det som vi fick reda på om Kina egentligen? Jag kan endast minnas att jag som barn och tidig tonåring visste att i Kina odlade och åt man ris, och att kinesiska muren sades kunna ses från månen. Senare i högstadiet och gymnasiet fick jag skriva uppsatser om kommunismen, och då fick jag och mina skolkamrater en hemsk bild av Kina. Fan, tänkte man, ett sådant skitland! Bara ris och kommunister överallt.

När jag var 17 blev min så kallade dröm sann. Jag fick äntligen komma till Japan! Jag var där i en månad och besökte Tokyo, Kyoto samt flera städer på ön Shikoku. Det var helt fantastiskt tyckte jag! Japanerna var så trevliga och artiga och snälla och blyga och söta och allt!! Jag frossade i all elektronik, mat och kultur. Jag tog massa coola bilder där jag poserade med harajuku-tjejer. Jag gjorde jag gott jag kunde med att försöka prata den lilla japanskan jag övat in. Det var verkligen skoj och jag glömmer det aldrig.

Men sanningen och verkligheten är inte enkel. Nu har jag bott i Shanghai i Kina i över ett år, och jag har fått mersmak på Asien efter att ha insett att det finns fler länder här än bara Japan. Jag har blivit internationell och känner mig inte särskild svensk längre.

Kina är ett fantastiskt land enligt mig, för att inte tala om hur otroligt häftigt Shanghai är. För att knyta samman mina egna åsikter vill jag påstå att Kina och Shanghai vinner matchen mot Japan och Tokyo. Lätt.

Jag håller med dig om bilden man fick av Kina i skolan, den var verkligen dålig.
Jag läste sedan en kurs i Kina och på vägen dit var jag lite orolig för vad som skulle kunna hända om jag gjorde något fel men samtidigt var jag extremt ivrig att få se Kina!

Jag bodde i Nanjing, besökte Huangshan och några små byar, lärde känna en hel del kineser, och besökte även Shanghai några dagar innan jag reste hem.
Min uppfattning av Kina har totalt ändrats och jag är sugen på att flytta till Shanghai för att jobba där. Kina är ett väldigt trevligt land med mycket kultur och trevligt folk!

En oT fråga till dig som bor där:
Kan man få jobb på europeiska företag och få typ vår svenska lön? Vill inte åka dit och ha så låg lön att jag inte har råd att resa hem ibland för att besöka vänner och familj
Boende har jag sett är rimliga priser men vet som sagt inget om vilken sorts lön man kan få där som utlänning. Börjar man med låga kinesiska löner fast man är utlänning eller kan jag förvänta mig ca svensk lön?

edit:
Kan inte uttala mig om just Japan då jag aldrig själv varit där.

Jag har endast varit i Kina och kan därför bara uttala om den upplevelsen.

Den skiljer sig ganska markant från det du berättat om och även jag var 17 år då det utspelade sig (2 år sedan).

Jag var på de olympiska spelen i Peking år 2008 under en månad, de två första veckorna var resa-runt-och-se-så-mycket-du-bara-kan-veckor i sann svensk anda och de två sista var tänkta att handla om själva spelen.

Allt dåligt jag hört om Kina (och Peking) innan var tyvärr även det som i stor utsträckning besannades:
1. På flygplatsen möttes vi av att man inte kunde se längre än 50-100 meter på grund av en otrolig smog, vilket tog ett tag att inse, först tänkte vi bara att det var märkligt med en sådan dimma. I och för sig försvann den mer och mer och de riktigt mörka, dimmiga dagarna bler allt mer sporadiska när OS närmade sig, men ändå.

2.Internet var inte riktigt samma upplevelse som det är här hemma då alla de "intressanta" sidorna gjorde så att internetuppkopplingen försvann i 5-10 minuter ( jag ville veta så mycket som möjligt om styrelseskicket i Kina som möjligt när jag väl var där samt historiska händelser typ Tiananmen Square massakern -87, men det omöjliggjorde censuren effektivt. )

3.Uteliggare och andra "oönskade" mäniskor tilläts inte vistas på gatorna (de vart skickade till arbetsläger) under OS vilket medförde att en dag på stan innehöll färre tiggare än en dag i göteborg. Återigen ett prov på vad en totalitär regim kan åstakomma.

4.När man befann sig på en arena, vilken som helst, vilken sport som helst, var där MINST 6 av 10 kineser. Det hade varit helt okej (spelen var placerade i Kina liksom) om de inte hade skrikit och hurrat som galningar vid t.ex. varje missad boll av en motståndare i pingis( vanligtvis hurrar man först när ens egna spelare gör något bra som leder till att den andre missar, inte bara enkla misstag.

Detta var ett stort irritationsmoment.

5.Att Kineserna gottade sig i att de vann så mycket (och att jag hela tiden tänkte på doping samt mutor). Detta kom sig av att de vann sjukt många tyngdlyftningsgrenar (wtf?) och dominerade gymnastiken med 3 st kvinnliga gymnaster som var födda precis samma datum (det lägst tillåtna för att få tävla i OS. I gymnastik är det en fördel ju mindre man är). Jag kunde helt enkelt ara tänka på fusk.

Nu när jag har fått skriva av mig märker jag att det blev en väldigt gnällig post, men det fanns även många bra delar av Kina som jag måste nämna även om mitt helhetsbetyg är oförändrat!

För det första var maten helt sinnessjukt god, det var verkligen höjdpunkten på dagen när man beställde nästan allt som stod på menyn och bara gottade sig(till ett billigt pris!).

Flera tusen år gamla sevärdigheter som var riktigt mäktiga gjorde de två första veckorna till en oväntat positiv upplevelse! Det var riktigt njutbart att gå runt i sommarpalatset, himmelska fridens torg, kinesiska muren och alla andra ställen som jag inte kan minnas just nu.

Kineser är även väldigt trevliga (bortsett från sportsammanhang) och du får leta efter någon som är tillräckligt butter för att vilja bråka med dig.


Helhetsintrycket av Peking och Kina överskuggas dock av kommunismen och dess följder och ett intryck av att alla gick runt och hatade det i hemlighet men höll god min. Jag tror att Japan skulle få ett bättre betyg av mig

Jag har inte varit i något av länderna så jag ska väl egentligen inte yttra mig om vad som är bäst eller inte.
Jag började dock intressera mig av Japan efter jag såg den här tråden: https://www.flashback.org/t1232461 skämt åsido. Jag väldigt ung när jag började intressera mig av Japan. Främst pga. Kulturen, tvspelen mm. förra året bestämde jag mig för att flytta till Japan. Nu sådär ett halvår innan planerad flytt har jag börjat fundera.
Kina och Shanghai lockar verkligen mer och mer.
Har läst och kollat upp mkt om det "moderna Kina".
Att dissa Kina är verkligen fel. Visst landet är enormt och många delar är fattiga men samtidigt har Kina ett av värdens snabbast växande ekonomier vilket gör att jobbmöjligheterna har ökat/ökar snabbt, så att investera i mandarin är verkligen ett smart val om man senare vill slå sig in på den kinesiska arbetsmarknaden där det finns en del pengar att tjäna som västerlännining.

Några andra fördelar med att flytta till Kina som jag läst om är:
(utgår ifrån större och moderna städer)
Det mesta är billigare än i Japan.
Att hitta bostad är grymt lätt
Standarden på boende är högre än i Japan
Du slipper jobbiga jordskalv

Värt att lägga till är att detta har jag bara läst så jag vet inte om allt stämmer. Så hetta inte om nått/allt är fel.

Sen vad jag väljer nu i höst är fortfarande oklart.
Detta är skrivet på telefonen så om nån meningsuppyggnad eller stavning är korrupt så är det pga mina fläskiga fingrar + liten skärm inte går ihop så bra

Godnatt!

Just nu ar Jonipoon i Sverige sa jag far val svara for honom,om du inte har en riktigt fin utbildning sa kan du nog inte rakna med samma lon, aven om du har lite lagre lon sa kommer du dock klara dig finfint i Kina, manga foretag har ocksa sa att dom betalar resan for dig till Sverige en gang per ar eller sa, eller att du far 1500 dollar per ar for resor hem eller liknande! Sa det kan du nog gora!

Och ja, Shanghai ar grymt

grejjen är ju att det shanghai som finns idag inte existerade när du gick i skolan (antar att det var åtminstone 10-15 år sedan du gick i mellanstadiet). på den tiden var tokyo den nya häftiga stad som shanghai är idag. medan tokyo inte har utvecklats så enormt mycket de senaste decennierna har shanghai gått från åkrar till världens högsta skyskrapor (pudong var en leråker i början av 90talet). Dagens ungdom kommer nog ha en helt annan bild av kina än vad vi tidiga 80talister hade när vi gick i skolan av anledningen att kina idag är ett helt annat än då... det är idag i kina, inte i japan saker och ting händer....

jag har bara varit i tokyo i 2 veckor men jag gillar tokyo som fan. Dock kan jag inte göra en rättvis jämförelse eftersom jag bott i shanghai i 2 år. Den stora fördelen med shanghai är att shanghai har i princip allt som tokyo har till 1/5 av priset. Shanghai har tom mäktigare byggnader än tokyo. tunnelbanan ligger dock fortfarande i lä även om många linjer tillkommit bara de senaste 3 åren. Fördelen med tokyo är väl att staden är något mognare och har bättre utbud och kvalitet vad gäller det mesta. Det jag dock saknar är de enorma kontrasterna... i tokyo kan du inte äta lunch för 5kr tex. Det fattiga mot det rika, enorma skyskrapor och gamla nergångna shikumen tycker jag är trevligt. och visst japaner är väl något mer civiliserade men jag tycker kineser är ganska sköna också. Som turiststad bräcker tokyo fortfarande shanghai men om jag ska välja en stad att bo i blir det shanghai som vinner...

Shanghai är häftigt, Kina kan du kasta åt helvete.

Vill du bara ha fler poster? Det där säger oss ingenting.

Varför är resten av Kina skit och har du ens besökt mer än Shanghai?

Jag gillar inte kineser. Tycker de är smutsiga, ohyfsade och vidriga.

baserat på vad? visst japan är några decennier före i den ekonomiska utvecklingen tack vare ett halv sekel av kommunism, men jag tycker inte japanerna kan slå sig så mycket för bröstet med tanke på att kina varit före japan i tusentals år dessförinnan. en stor del av den japanska kulturen härstammar eller har kommit via dessa smutsiga och vidriga kineser och det var inte förrän edo/meiji-perioden när opiumkrigen härjade i kina som japan ens kan komma i jämförelse. japans framgång är mycket utav en tillfällighet från ww2 och mycket tack vare usa ironiskt nog. om vi snackar japan innan/under ww2 så har vi ju verkligen exempel på blind fundamentalism och bestialiska vidrigheter som inte ens kulturrevolutionens rödgardister kommer i närheten av.
att döma ut 1.3 miljarder människor från vad som i princip alltid varit och är ett av de absolut mäktigaste länderna på jorden, och som under årtusendenas lopp byggt upp några av de mäktigaste civilisationerna världen skådat är både trångsynt och historielöst....

Jag förstod nästan att någon skulle "döma ut" mitt inlägg med den motiveringen, visst ansträngde jag mig inte speciellt mycket och det bottnar väl i att jag tycker frågeställningen är töntig. Japan vs Kina? I vad? Historia säger du, samt bagatelliserar Japans bedrifter. Jag baserar min högst personliga åsikt på de kontakter jag haft med kineser, jag vet inte vad denna tävling går ut på, men jag tänker att de kineser jag träffat får representera Kina, med mina preferensramar vad gäller mänskligt beteende hamnar de långt ned på min "lista". Tycker Kina är ett skitland, visst finns det guldklimpar, men på det stora hela är det mest skit i mina ögon, särskilt människorna. Ni andra får självklart tycka som ni vill, jag ser kineser som smutsiga tjuvar som dessutom luktar äckligt, skiter med öppen dörr etc. Mitt inlägg kanske är provocerande med tanke på att detta är en pro-kinesisk tråd, men men...omaera wa tada no kusoyarou dakara sonnano kankene

Människor som du hamnar långt ner på fler folks listor kan jag tänka mig. För övrigt har jag inte varit i Japan än, men jag kan tänka mig att det är fetare än Kina, men jag gillar Kina. Kan inte säga vad jag tycker är bäst eftersom jag inte har varit i Japan än, men jag kan tänka mig att det är bättre.

Speciellt språket tycker jag verkar vara lättare att prata än kinesiska, vilket gör landet mer intressant.