Svar till trådstartaren:
Om du sålt allt du äger och endast fått ihop 100000:- så har du ett problem även i Thailand, Jag antar att de 100000 är allt du har, så först måste du ha biljetterna till och från Thailand, visum bör du ju ha, och om du ska arbeta där vilket i sig blir ett problem för det får du inte göra utan arbetstillstånd, du måste ha bostad och mat och allt är dyrare för dig som farang. Thailändska myndigheter räknar på att en farang gör av med ca 65000baht per månad, dina 100000 skulle då räcka i ca 7,5 månader.
Men om du satsar dessa 100000 i något i Europa och får dem att växa till kanske x 10 så har du lite bättre förspänt, då kan du hyra ett bra boende, äta dig mätt varje dag och ändå köpa en välbesökt bar i ett turistområde. Och då är det lättare att få arbetstillstånd. Du får inte äga ett ställe själv utan en thai måste äga minst 52% av ditt företag och du måste ha minst 5 st thailändare anställda, har du inget arbetstillstånd får du inte ens lyfta ett gem utan att det räknas som svartjobb och skulle du ha i tankarna att du gör detta utan myndigheternas vetskap så tror jag du missuppfattar den Thailändska polisens kunskaper. I bästa fall får du permanent utvisning, i sämsta fall fängelse.
Kolla runt lite först med folk som redan är etablerade och åk till Thailand några gånger och rekognoscera lite först, lär känna thailändare som kan vara delägare, men lita inte på någon direkt, du får räkna med att alla ser dig som ett bra sätt att bli rik på din bekostnad.
Om jag var dig med denna enorma summa av 100000:- ca 500000baht skulle jag nog hellre dra till Indonesien 120000000idr som är ett av världens billigaste länder, eller Cambodja eller Vietnam som är på väg uppåt nu. Men Thailand är inget u-land där man kan göra som man vill, det är ett rikt land med fungerande lagar om än byråkratiskt.
Jag bor och driver företag i Thailand och Europa, men det har varit lång och trasslig väg till att komma dit jag är nu, och i princip så äger jag inget alls, marken får inte stå på mig så huset blir då inte heller mitt även om det finns papper på äganderättan, samma med bolagets lokaler, jag är en majorinett i händerna på en thailändare,men för mig gör det inget, för så länge jag får det jag vill ha så för han ta resten. Och jag vill bara bo i thailand, äta mig mätt, kunna röra mig fritt, och ha det allmänt skönt bara.