Filippinerna. Där finns inga restauranger med svenska/nordiska namn eller gatukök som serverar köttbullar. När jag befinner mig på Filippinerna (jag flyttar dit om ett halvår) kan det gå två-tre veckor utan att jag ser en annan vit (sen vet jag att jag ibland ser andra turister/affärsmän från t ex Sydkorea eller Japan, och detta vet jag mest för att jag får höra det av andra).
På Filippinerna finns det dock mycket snabbmat osv (McDonalds, Jollibee, ChowKing m fl), och Filippinerna kan snarare kännas som en del av Sydamerika än av Asien.
Vill du undgå känslan av att befinna dig på ett vanligt turistställe ska du förmodligen undvika Boracay. Jag har aldrig varit där själv, men vad jag förstår är det ett turistställe. Sök dig istället till andra delar av Filippinerna, med utgångspunkt från Manila. Åk till provinsen Batangas till exempel. Nasugbu i Batangas är vackert, jag har varit där ett par gånger och badat. Folk där verkar ta väldigt lätt på livet, leva för dagen och bara må bra utan att grubbla över morgondagen. Du har även Tagaytay City, med utsikt över Taal Lake och dess vulkan.
Vill du testa dina gränser kan du åka till Mindanao i söder, men det kanske inte är något för ensamresaren eller någon som inte känner någon där. Jag vill inte uppmana någon att åka dit helt själv då jag inte vet om det är hälsosamt. Det finns risk för terrordåd och för kidnappning av utlänningar och säkerheten är mer aktuell än på övriga Filippinerna, även om säkerheten är aktuell överallt på Filippinerna. Filippinerna är inte som Thailand, Filippinerna har snarare beskrivits som "vilda västern" och man springer inte ute hursomhelst sena kvällar och nätter.
Jag har varit där, på Mindanao, men då jag och min blivande fru kom dit (hon kommer därifrån) så möttes vi av en massa släktingar och familjemedlemmar som eskorterade oss från flygplatsen. Det var inte många sekunder vi befann oss på parkeringsplatsen innan vi skulle in i SUV:en; på Mindanao pågår en sorts uppror och särskilt i Zamboanga City där jag var är det oroligt och bara några månader tidigare hade rebellerna anfallit staden vilket ledde till undantagstillstånd i en månad med ständiga strider. Dessutom hade sjörövare anfallit en by utanför staden precis innan jag kom och lämnat kroppar utan huvuden kvar.
Det var spännande att vara i Zamboanga City och jag är glad och stolt över att ha varit där, men jag såg då inte många andra turister och kan inte rekommendera en ensamresare att åka dit utan att först ha kontakt med någon som bor där. Lär du däremot känna någon som bor där, som kan guida dig, så tror jag att det kan bli en häftig upplevs med enormt vackra miljöer och stränder runtomkring staden!